VAD ÄR ETT NAMNANROP?
Jag vore tacksam om GT-kulturen kan utreda det historiska telefonbegreppet ”namnanrop”. I en schlager från 30-talet, ”Köp hjärtan”, lyder en rad ”om du vill ringa till mej så är mitt namnanrop ´jag älskar dej´”.
    Håkan Sannebro, Bengtsfors
  Foto: Christiansson Thure
SVAR: En rolig fråga, Håkan, som går långt tillbaka i telefonhistorien.
– För 100 år sedan kopplades telefonsamtalen för hand av telefonister, berättar intendent Anders Lindeberg-Lindvet på Tekniska museet i Stockholm.
Från början räckte det med att säga vem man ville tala med, men när allt fler skaffade telefon var man tvungen att kunna numret för att bli framkopplad.
– Men vissa abonnenter var det väldigt många som ringde till. Då blev det en efterfrågan på att enkelt kunna nå dem genom att bara säga deras namn. 1905 instiftades därför namnanropet som troligen bara förekom i Sverige, berättar   Anders Lindeberg-Lindvet.
På Tekniska museet finns en gammal namnanropsväxel.
– Där finns Nordiska kompaniet, Lifbolaget Thule och BP bensin, men även Flottan, Felbyrån och Fattigvårdsnämnden. Och i stället för telefonnumret satte företagen ut exempelvis ”Namn-anrop: Bananer” (Banankompaniet) i annonser och på sina produkter.
Men det var dyrt att bedriva namnanrop, och 1947 började Telegrafverket söka andra lösningar: gruppnummer skulle ersätta telefonisterna. Taxi i Stockholm hörde till de mest anropade och skulle i stället få telefonnummer 22 00 00, NK fick 23 00 00.
Några namnanropsnummer blev kvar, i januari 1949 bestämde man att sociala anrop som ”Ambulansen”, ”Brandkåren”, ”Flygambulansen”, ”Jourhavande läkare”, ”Polisen” och ”Sjöräddning” skulle fortsätta användas tills man inrättat SOS-tjänsten som fick nummer 90 000.
I början av 1950 fanns cirka 1 500 namnanropsabonnenter kvar, tio år senare var de inte fler än 200, och vid mitten av 1960-talet var namnanropet helt avvecklat.
– När Annalisa Ericsson sjunger Jules Sylvains melodi ”Köp hjärtan” i filmen ”Eviga länkar” 1946 står alltså namnanropet på sin höjdpunkt, slutar Anders Lindeberg-Lindvet.

LADE DISNEY SIG I MARY POPPINS?
Disney brukar ju detaljstyra hur deras musikaler sätts upp. Var det så även för Mary Poppins-uppsättningen i Göteborg?
    Tomas T
Foto: Bäcker Mats
SVAR: – Nej, vi hade faktiskt stor frihet. Jag tror det berodde på att vi redan satt upp Disneys ”Skönheten och odjuret”. Disney blev så nöjda med vår uppsättning att de faktiskt ringde upp och frågade om vi inte ville göra Mary Poppins också, berättar Christina Bjerkander på Göteborgsoperans pressavdelning.
Musiken fick man förstås inte ändra.
– Men vi gjorde en helt ny översättning och fick stor konstnärlig frihet när det gällde kostymer och scenbild.
Mest noggrann var Disney med reklamen inför föreställningen.
– Profilbilden skulle vara med Mary Poppins paraply, typsnittet på namnet skulle vara på ett visst sätt och himlen skulle ha en speciell blå nyans.
– Däremot fick vi göra en egen kampanj där vi började med deras bild med den blå himlen, men där paraplyet sen blåser iväg och himlen blir grå med texten ”nu i Göteborg”. Det fick vi till slut godkänt för, säger Christina Bjerkander.

Ingrid Norrman
Frågeredaktör

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring, faxa eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post:
”Fråga Kulturen” GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
Fax: 031-725 91 12
E-post: kulturen@gt.se