Lönen står still. För varje liter mjölk som levereras från Holm får Rune och Lisbeth 2,98 kronor - samma summa som de fick för arton år sedan, 1994. Foto: Karl Henrik Edlund
Lönen står still. För varje liter mjölk som levereras från Holm får Rune och Lisbeth 2,98 kronor - samma summa som de fick för arton år sedan, 1994.  Foto: Karl Henrik Edlund

Tjörns sista mjölkbonde

Publicerad

63 mjölkleverantörer har försvunnit från Tjörn sedan mitten av 70-talet. Men när korna försvinner från landsbygden förändras hela kulturlandskapet.
- Markerna buskar igen på en enda säsong, säger mjölkbönderna Rune och Birgit Carlsson på Tjörn vars släkt varit jordbrukare på ön sedan 1700-talet.

I mitten av 1970-talet fanns 64 mjölk-leverantörer på Tjörn, i dag finns bara en. Det är Rune och Lisbeth Carlsson på gården Holm strax söder om Kållekärr, med 35 mjölkkor.

Varannan dag levererar Rune och Lisbeth 1 200 liter mjölk till Arla. De är de allra sista mjölkbönderna på Tjörn – förutom en pensionär i Valla med några enstaka mjölkkor.

Mjölkbilen från Arla kommer förbi och hämtar mjölken och kör den till mejeriet i Göteborg. Mjölken från Tjörnkossorna blandas upp med mjölk från resten av Bohuslän som redan finns i tankbilen. Men varannan dag finns mjölk från kossorna Svea, Leni, Meta och de andra mjölkkorna på gården Holm på Tjörn i mjölkpaketen i affären.

Naturkunskap. Barnen på Tjörn ska få veta hur det går till i en ladugård, veta var mjölken kommer ifrån och känna hur kossorna luktar, säger Lisbeth Carlsson. Därför tar hon och Rune emot dagisgrupper och skolbarn i ladugården.Foto: Karl Henrik Edlund

Rune Carlssons släkt har varit mjölkbönder och jordbrukare på Tjörn sen 1700-talet. Rune Carlsson och hans fru Lisbeth tog över gården Holm i Gläshed efter Runes far 1975:

– Landskapet har förändrats väldigt mycket sen dess. Det är mycket mer igenväxt nu på hela Tjörn om man jämför med hur det var på 1970-talet. Då betade kor markerna över hela Tjörn, dessutom var man på den tiden mycket mer noga med att slå gräs och sly och räfsa upp och använda till foder allt som växte i dikesrenar och i skogsbryn till exempel, säger Rune Carlsson.

Han minns hur han redan som sex-sjuåring hjälpte till att lassa hölass på kärra, och handräfsa i dikena.

– Man tog vara på allt som kunde användas, och vi barn hjälpte till på somrarna när skörden skulle in i ladorna. Man hade en helt annan inställning på den tiden, det ansågs som slöseri att inte ta tillvara allt som kunde användas till foder till djuren, och slöseri att inte låta djuren beta och äta det som går att äta, säger Rune Carlsson.

Följden blev att landskapet såg uppröjt och ansat ut, marken var betad, det fanns ingen sly, utan allt såg liksom prydligt ut upp till två meters höjd – alltså så långt upp som en kossa nådde upp för att beta.

 

Nya tider. Foto: Karl Henrik Edlund
Så är det inte i dag, landskapet har förbuskats och vuxit igen. När markerna inte betas av djur så växer den igen, redan första året.

– Det växer igen direkt, växtkraften är enorm. Det första som börjar växa om inte korna är ute och betar är aspslanor och björksly. Hela landskapet buskar igen på en enda säsong, säger Lisbeth Carlsson.

 

Rune och Lisbeth har tre olika ko-raser, dels svensk rödbrokig boskap som är bruna och vita, dels svensk låglands-boskap, svartvita kossor, dels fjällkor, en lite mindre ras. Korna mjölkas en gång klockan halv fem på morgonen, och en gång halv fem på eftermiddagen. Det är de svart-vita korna som ger allra mest mjölk, bästa kossan Blenda ger nästan 50 liter mjölk per dag.

Korna på Holm får gå ute och beta hela somrarna, från slutet av maj, till september, men de traskar in i ladugården varje kväll för att mjölkas.

– Vi brukade ha hjälp av vår hund, en västgötaspets, som drev in korna i ladugården, och om korna betade på andra sidan vägen så stoppade hon hela hjorden innan den kom fram till vägen, så att vi kunde se till att hejda bilarna. Tyvärr dog hunden förra året, den var gammal, men vi ska skaffa en ny hund som vi ska lära upp som vallhund, säger Lisbeth Carlsson.

 

Lisbeth och Rune Carlsson brukar ta emot dagisgrupper och skolbarn som får komma på besök i ladugården

– Jag tycker att barnen på Tjörn ska få veta hur det går till i en ladugård, träffa korna så de får veta var mjölken kommer ifrån, och känna hur kossorna luktar, säger Lisbeth.

Anna-Clara Löfvenberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag