Kulturell rikedom. "Förr i tiden var de kanske isolerade lantbor, men Sverige står inte utanför globaliseringen. Tack vare inflytande från andra kulturer vågar svenskarna testa nya saker. I Göteborg finns nästan tvåhundra nationaliteter och vi lär oss av varandra", säger William Lau.. Foto: Henrik Jansson Foto: Henrik Jansson
Kulturell rikedom. "Förr i tiden var de kanske isolerade lantbor, men Sverige står inte utanför globaliseringen. Tack vare inflytande från andra kulturer vågar svenskarna testa nya saker. I Göteborg finns nästan tvåhundra nationaliteter och vi lär oss av varandra", säger William Lau.. Foto: Henrik Jansson Foto: Henrik Jansson

"Svensken är generös, snäll och omtänksam"

Publicerad

En stad blir aldrig större och rikare än de människor som bor där. Bland Göteborgs drygt 534 000 invånare finns folk från nästan alla jordens länder. Möt dem i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg".

I dag William Lau, en av 162 göteborgare från Malaysia.

William Lau från Malaysia tar emot i sin karaokebar på Djurgårdsgatan. Här är det i första hand ruljans under fredags- och lördagskvällar, och nu, en het förmiddag i juli, står luften stilla och svettpärlorna sipprar omedelbart fram i pannan. William löser dock situationen snabbt med ett par rejäla fläktar och påbörjar sin berättelse innan första frågan är ställd. Energisk och initiativrik är epitet som direkt dyker upp i huvudet, och trots den loja, exceptionellt varma sommardagen är det lätt att se honom framför sig när stället är välfyllt och sjuder av liv. Han framstår som en man med en hand med överallt och ett vaket öga på allt som händer.

- Mitt äventyr började den 20 april 1972, när jag landade i Tyskland, berättar han.

Detaljerna i historien visar sig kräva en egen bilaga - han har sysslat med det mesta som går att syssla med inom lagens ramar - men kort sammanfattat reste han från München till Kiel för att besöka en vän. Där blev det studier kombinerat med arbete som köksbiträde.

Men 70-talets oljekris och strama arbetsmarknad tvingade honom ut på nya vägar. Först blev det hotelljobb och sedan fick han veta av en vän att det fanns goda möjligheter i Sverige.

Sverigeäventyret inleddes med en tids uppehåll i Helsingborg, men jakten på uppehållstillstånd och jobb ledde honom till Västkusten. I Göteborg erbjöds han att vara med vid uppstartandet av restaurang Bambu, som inredare, menyansvarig och marknadsförare.

- Sen blev jag servitör på Restaurang Peking. Sen började jag vidareutbilda mig inom elektronik via det som då hette AMU, och sen - i början av 80-talet - märkte jag att det fanns en efterfrågan på asiatiska matvaror. Alltså startade jag en importfirma.

Och sen blev det karaoke?

- Nej, nej. Tillsammans med två kompanjoner startade jag en malaysisk restaurang mitt emot Femman. Den finns fortfarande, men efter ett tag sålde jag min andel och startade ett nytt företag som producerade trycksaker.

Han justerar fläktarna, fyller på våra kaffekoppar och hämtar andan innan historien fortsätter:

- Jag gifte mig i Malaysia 1989. En svensk vän var bestman och efter bröllopet gick vi på karaokebar. Det fanns inte i Sverige på den tiden och han gillade konceptet. Vi satsar på detta, tyckte han, men vi var inte överens om förutsättningarna. Därför drog jag i gång på egen hand.

Blev det succé direkt?

- Ja, många sa att svenskarna är för blyga för sånt, men jag visste att de har en stolt musiktradition och att de älskar att sjunga. Året efter att jag startade fanns det karaoke på sextiofem ställen i stan, men ingen av dem är kvar i dag. Jag har klarat mig tack vare kvalitet, kunnighet och ett brett musikurval.

Vad innebär det?

- Dels att jag har tio miljoner låtar på sjuttiofem olika språk. Och dels att varje gäst ska känna sig trygg och respekterad för den han eller hon är. Konsumtionen kommer inte i första hand och den som vill dricka vatten i stället för alkohol är lika välkommen.

Stämmer det inte att svenskarna är blyga?

- Förr i tiden var de kanske isolerade lantbor, men Sverige står inte utanför globaliseringen. Tack vare inflytande från andra kulturer vågar svenskarna testa nya saker. I Göteborg finns nästan tvåhundra nationaliteter och vi lär oss av varandra.

William vill samtidigt inte hymla med att svenskarna fortfarande KAN vara tafatta i frågan om socialt umgänge. Den gamla fördomen om att grannarna inte hälsar i trappan har ofta besannats, men Sverige är ändå ett helt annat land nu än för fyrtio år sedan. Längst inne är svensken snäll, generös och omtänksam.

Generös på gränsen till det naiva, tillägger han och exemplifierar med en tidningsartikel om en sjuttiofemårig dam som bjöd hem tiggare att äta och sova hos henne. Enligt hans sätt att se det kan sådant få oanade, negativa konsekvenser.

Har ditt gamla hemland ändrats lika mycket som Sverige?

- Ja, Malaysia är vackert och rikt på resurser, men maktmissbruket har ökat och även kriminaliteten. I och för sig gäller samma sak här, men hursomhelst skulle jag aldrig flytta tillbaka. Sverige är mitt hemland nu, och där skulle jag känna mig som en främling, en turist.

Hur är den typiske malaysiern?

- Landet är så multikulturellt att man inte kan peka ut några typiska egenskaper. En stor grupp är ju ursprungligen kineser och förr i tiden kunde inte ens malajer och kineser umgås, fast nu börjar även detta ändra sig. Kulturerna smälter ihop och det behövs om man ska kunna ha en framtid tillsammans. Det är som i min restaurang, hit kommer folk av alla möjliga nationaliteter och alla är välkomna under förutsättning att man respekterar vissa gemensamma regler.

Vilka kulturkrockar kan du berätta om i mötet med Sverige?

- Inga, eftersom jag som sagt kommer från ett mycket multikulturellt land. Tack vare detta har jag lärt mig att du inte behöver tycka om allt du ställs inför, men du måste respektera det, du måste respektera att andra gör annorlunda och att det finns orsaker till det. Indier kan äta med fingrarna utan att bli sjuka på grund av att de har ett annat immunförsvar än du. Om du åker dit och gör samma sak blir du sjuk direkt.

Vad betyder det för dina döttrar att de har malaysiska föräldrar?

- De är i första hand västerländska. Det är deras liv, det är de som bestämmer och vi kan inte tvinga på dem vår bakgrund.

Är de flerspråkiga?

- Hemma försöker vi prata mandarin, men de har gått på engelska skolan och föredrar engelskan. Fast nu har den yngsta kommit på att hon vill plugga kinesiska, och det är förstås en konsekvens av vår bakgrund. Hon kommer ha nytta av det. I framtiden kommer Kinas inflytande att bli ännu starkare än i dag.

Hur ser du annars på framtiden?

- Jag är snart pensionär men har arbetet i blodet. Nu har jag börjat översätta texter till kinesiska om hur man undviker, förebygger och hanterar problem med affärspartners, myndigheter och så vidare. Jag är inte advokat men har kapacitet att fungera som någon sorts juridisk konsult.

Ännu en syssla, med andra ord, på den gedigna meritlista som påbörjades i Kiel 1972. William Lau kallar sig en fighter men efter att ha berättat sin historia behöver han inte ens säga det. Sedan 1976 har Göteborg berikats med en person vars filosofi är att i alla lägen acceptera situationen för att sedan, lugnt och metodiskt, bestämma sig för hur den ska hanteras.

- Jag prioriterar mig själv, avslutar han. Det låter egoistiskt, men kan du inte ta hand om dig själv kan du inte heller ta hand om dina barn.

Ove Haugen
Ove Haugen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag