Stadens själ ligger öde

Publicerad

Sedan i våras har Jan Jörnmark granskat de ödeplatser som ligger som öppna sår i Göteborg med omnejd.
I dag avslutas serien med Fiskhamnen.

"Det här är en del av Göteborgs själ", berättade ett ansvarigt kommunalråd häromsistens, och efter en halkig och smått äventyrlig promenad här ute på Norra Piren i Fiskhamnen är jag beredd att ge honom helt och hållet rätt. Förfallna ödeplatser har verkligen blivit en självklar del av vår stads själ.

Fiskhamnen var en ståtlig plats långt in på 1960-talet. Trålarna landade fisklaster direkt till auktionerna, innan järnvägen transporterade ut de fjälliga tingestarna till hungrande svenskar. Men fisket blev mer kapitaltungt för varje år som gick, och de allt mer djupgående fiskebåtarna var redan i full färd med att förflytta sig till uthamnarna längs Kattegattskusten.

Under 1980- och 1990-talen blev Fiskhamnen en anakronism, där pirerna stod mer öde för varje år som gick, när hamnen förvandlades till ett centrum för en allt intensivare lastbilstrafik. Som vanligt var förändringen oplanerad, vilket gjorde hamnen till en självklar del av stadens självgående utredningsapparat. När omvärlden förändras "behöver vi en konsekvensanalys", menade en borgerlig kommunpolitiker häromåret. Verklighetens envisa förmåga att alltid överraska har därför också gjort utredningarna till vår egen variant av en evighetsmaskin.

 

Den största Fiskhamnsrapporten var ett verk där både Stadsbyggnadskontoret och Business Region Göteborg slog sina kloka hjärnor ihop och fem år senare har den diskuterade flytten till E6-an och Bäckebol förpassats till glömskans domäner. Härute på piren växer gräset och björkarna grönare än någonsin och någon planering för Fiskhamnen finns egentligen inte. Enligt ansvariga kommunalråd ska Frihamnen "vänta på sin tur", eftersom utredningsarbetet för tillfället är överflyttat till Norra Masthugget, Frihamnen och Västlänken.

Politikerna behöver inte heller riskera att konfronteras med krav på snabbare planarbete. Det är olika kommunala bolag som äger marken här, och när stadens största tidning i våras frågade markägarna om framtiden var svaren lakoniska. PÅ HIGAB menade förvaltaren att "vi som ägs av stan kan inte vara med och ta fram några planer innan vi vet vad som ska hända med området. Den långsiktiga investeringsviljan är låg. Det är lite av en våt filt över området". På fastighetskontoret var man om möjligt ännu mindre intresserad av platsen: "Fiskhamnen ligger i periferin och många andra mer centrala projekt är i fokus just nu..."

 

Eftersom många andra menar att Majornas framsida ligger ganska centralt öppnar den formlösa planeringen istället upp för visioner och önsketänkande, vilket också blivit typiskt för vår stad. Det fria visionerandet runt Fiskhamnen innefattar idag allt från bostäder, djuphavsakvarium, fiskekrogsstråk, skuthamn, ostindieseglare eller ersättningskaj för Stena.

I den realt existerande verkligheten kommer däremot den första plats som utländska båtturister ser i Göteborg att fortsätta att vara det som en tysk besökare kallade för "ein schreckliches platz".

 

Jan Jörnmark

kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag