Om detta må vi berätta…
I dag, vid årsdagen av befrielsen av Auschwitz, högtidlighålls den internationella minnesdagen för Förintelsen. I Göteborg inbjuder landshövdingen till en samling för demokrati och mänskliga rättigheter, mot nazism och politiskt våld i Universitetets aula. EU-kommissionären Cecilia Malmström talar tillsammans med landshövding Lars Bäckström och författaren Barbro Eberan. En utställning om Auschwitz visas.
Minnesdagen arrangeras av länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Judiska församlingen, Levande Historia och riksdagspartierna.
Bland de inbjudande riksdagspartierna finns – Sverigedemokraterna. Den ”patriotiske” prästen och homofoben Alf W Karlsson har undertecknat inbjudan.

Sverigedemokraterna erkänner inte ens Artikel 1 i det mest grundläggande av alla mänskliga rättighetsdokument. FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter skrevs tre år efter nazismens fall, på ruinerna av ett Europa i spillror. Det sammanfattade lärdomarna av nazismens härjningar. ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Sverigedemokraterna är en organisation med ursprung i den nazistiska vit maktrörelsen. De försöker gärna dölja sin historia, men har aldrig gjort upp med den. Åtskilliga Sverigedemokrater har genom åren gjort antisemitiska uttalanden och hyllat antisemitiska ideal. I dag används samma syndabockstänkande och samma hatpropaganda, men den riktas i första hand mot muslimer.
Och denna rörelse bjuder i dag in oss för att minnas Förintelsens offer. Till en samling för demokrati och mänskliga rättigheter. Som om Sverigedemokraternas plats i riksdagen gjort deras politik mer rumsren. Blev Hitler också en demokrat bara för att han röstades in i riksdagen?

Jag läser inbjudan om och om igen. Jag känner mig alltmer beklämd och ledsen. Jag blundar och bilderna från Auschwitz dyker upp. Jag ser för mig de magra fångarna på väg till gaskamrarna. Vad skulle de sagt? Vad skulle mina släktingar ha tänkt?
Jag ringer ordföranden i Judiska församlingen för att fråga om han är medveten om att Sverigedemokraterna är medarrangörer på arrangemanget tillsammans med dem. Han vet och är bekymrad. ”Men statuterna säger att alla riksdagspartier ska bjudas in”, säger han och menar att de inget kunde göra…
Om statuterna inte kan ändras så att man kan säga nej till organisationer som inte respekterar grundläggande mänskliga rättigheter eller som har nazistiska rötter, är det kanske dags att ställa frågan om det inte är dags att lägga ned arrangemanget i dess nuvarande form och hitta mer lämpliga sätt att högtidlighålla Förintelsens offer och hålla historien levande.

Henry Ascher
docent och barnläkare
kulturen@gt.se