Hittade hem igen. America Vera-Zavala, göteborgare född i Rumänien med rötter i Chile och Peru. Foto: Jan Wiriden
Hittade hem igen. America Vera-Zavala, göteborgare född i Rumänien med rötter i Chile och Peru. Foto: Jan Wiriden

"Så har Göteborg blivit min stad"

Publicerad

Det var en förälskelse som tog mig tillbaka till staden Göteborg, berättar America Vera-Zavala i serien om hela världens göteborgare.

Under flera år hade Göteborg blivit en plats dit jag kom för att hålla föredrag eller vara med på "Debatt" eller göra något annan punktinstans. En plats för aktivitet snarare än för varande.

Men plötsligt så satt jag där på en solig uteservering på Pustervik en dag i augusti och bara var. Och i kraft av nyförälskelsen som fick mig att känna mig oövervinnerlig gick jag till en ... skolgård.

Ja, här behövs lite förinformation.

Jag heter America, min pappa är från Chile och mamma är från Peru, jag är född i Rumänien. Vi kom till Sverige när jag var tre och ett halvt år och hamnade i en betongförort i Stockholm.

Sen när jag var tolv flyttade vi till Marks kommun, till en by som heter Fritsla, där bodde jag tills jag gick ut gymnasiet. Fritsla ligger mellan Borås och Göteborg. I gymnasiet blev jag politiskt aktiv och det var till Göteborg man fick åka när man skulle på de lite viktigare utbildningarna, till Andra Lång-gatan och Vänsterpartiets lokaler.

Första gången jag stod i en valbyssja (så heter det bara i Göteborg) var i Brunnsparken och Greta Segersson, en legendarisk vänsterpartist, var min med-kamrat.

Efter det fick jag jobb i Bryssel och lämnade Sverige. Fyra år senare kom jag hem, startade Attac-rörelsen och då kom EU-toppmötet i Göteborg.


Skolan heter Schillerska och ligger mitt i stan. Det var dit jag gick, nyförälskad och oövervinnerlig och när jag kom fram så gick jag med sakta steg över skolgården och tårarna forsade ner. Sju år tidigare hade polisen lagt ner ungdomar som bodde på skolan under toppmötet på den kalla fuktiga asfalten och skrikit, förolämpat dem och skrämt dem med hundar. Det var bara en av många saker som hände den helgen i Göteborg och som förändrade min relation till staden.

Vi hade fått löfte om något annat, en Göteborgsanda, en dialog med polisen. I stället fick vi svek, containrar och batonger. Och när söndagen kom och helgen var över så stod socialdemokraterna och delade ut rosor till polisen, och folk applåderade spontant kravallpolisen när den spatserade upp för Avenyn.

Det var många som ville visa vem staden tillhörde den där helgen.


Sex år efter att jag stått och gråtit på skolgården såg jag "Ettor och Nollor" på Göteborgs filmfestival, och när jag såg Lasse Väringers korrupta kommunalråd, och Gustaf Skarsgårds gangsterkung båda hävda "det är min stad" så kände jag en sådan känsla av revansch.

Där fick resten av världen se den här staden för vad den är - korrupt, segregerad, konservativ.

Samtidigt älskar jag Göteborg intill vanvett. För Backateatern, för filmfestivalen, för alla små krypin och för att staden nu också är min - för här ligger mina barns förskola.

America Vera-Zavala

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag