Karin Lycke och Göran Ragnerstam i Folkteaterns Breaking the Waves i S:t Johanneskyrkan. Foto: Henrik Enarsson
Karin Lycke och Göran Ragnerstam i Folkteaterns Breaking the Waves i S:t Johanneskyrkan. Foto: Henrik Enarsson

Riktigt kusligt och helt realistiskt

Publicerad
Uppdaterad
Liv Landell Major har varit i S:t Johanneskyrkan och sett en scenversion av Breaking the Waves som skiljer sig från Lars von Triers film - men som mer än väl håller måttet. En stor anledning är Karin Lycke som spelar Bess.
Hur gör man teater av Breaking the Waves, utan det karga landskapet och den piskande vinden som dominerar filmen?
För mig är naturen och dess krafter en bärande del av helheten i Lars von Triers mästerverk. Miljöerna från den nordskotska kusten förstärker det febriga dramat om den hudlösa Bess och hennes vanvettiga kärlek till oljearbetaren Jan.

Jo, man flyttar så klart dramat till kyrkan där de bigotta svartrockarna huserar. Folkteaterns Breaking the Waves är liksom inkilat i S:t Johanneskyrkan och Stadsmissionen.
Publiken sitter och trängs och mår lagom dåligt för att känna det rätta obehaget inför nådig prästen i predikstolen. Bakom oss reser sig en byggställning som symboliserar oljeplattformen dit den nygifte Jan tvingas bort från sin Bess i långa perioder.  
En kör liksom omsluter rummet från olika håll och bidrar med en dynamik som för mig faktiskt kompenserar den där vidunderliga ingrediensen som filmens naturmiljöer står för. Att lägga till en levande, sakral ljudbild är ett mycket lyckat drag av regissören Kim Lanz. Verket får på så viss massor av liv. Att kören inte är den yngsta och spänstigaste gör inte så mycket. Tvärtom.
Jag väljer att se de musikaliska skönhetsfläckarna som något genuint. Man kommer riktigt nära och har  inte en chans att värja sig mot historien.

Precis som filmstjärnan Emily Watson är det huvudrollsinnehavaren Karin Lycke som bär historien på sina tunna axlar.
Lycke är kort sagt enastående som den fromma, naiva och sköra Bess. Hennes långsamma, psykologiska förskjutning fascinerar: från blyg och yr via maniskt lycklig och passionerat besatt till deprimerad och avskärmad från verkligheten, driven av magiskt tänkande.
Den godtrogna, kuvade men livfulla gestalten har mycket gemensamt med Watsons tolkning, men Lycke är utan tvekan sin egen. Hennes gränslösa, symbiotiska kärleksrelation till Göran Ragnerstam lågmälde Jan fyller rummet och dödar tiden. Paret är precis så samspelta som behövs för att man ska förstå den märkliga resa de gör i och med att Jan blir förlamad, sjuk och så småningom ställer sadistiska krav vilka ytterst blir Bess död.

Den sekteristiska miljön i den konservativa församlingen är också känsligt skildrad.  De religiösa mörkermännen och de tigande grå kvinnorna skyr i princip allt utanför sin kyrka och isolerar sig mot en upplevt fientlig omvärld.
 Bess bevakas och spås bli avfällig på grund av sin kärlek till en utsocknes. Så snart hon visar tecken på egen vilja kräver hennes mor och församlingen blind underkastelse. Ingen utom svägerskan Dodo - Lena Benjegård - ser hennes godhet. Man vägrar ta hennes magiska tänkande och tilltagande promiskuitet som den krisreaktion det är. 
Den mellanmänskliga, stegvisa processen som leder till att hon förskjuts görs i små, otäcka steg. Riktigt kusligt, och alldeles realistiskt.

Liv Landell
kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag