Rappt, rått och hjärtligt - the British way

Publicerad
Uppdaterad
Kristjan Saag har sett en stark dramatikerdebut av Kristina Brändén Whitaker om ett svårt och känsligt ämne.
”In yer face-theatre” kallades den – den unga brittiska teater som på 90-talet älskade att vara öppet vulgär och provocerande i val av tema och uttrycksformer och som, bildligt talat, slängde skiten i ansiktet på sin publik.
I stället för esteticerande omskrivningar och kassavänligt handfast berättande bröt man upp kronologin, stiliserade språket och skapade en teater omöjlig att sufflera, laddad av den vardagsspråkliga vitalitet som odlats i generationer i örikets pubar och samlingsställen.
Jag undrade länge om denna osvenska, icke-analytiska dramaform skulle hitta hit – och nu finns den här, sedan något år tillbaka, tack vare GEST,
Gothenburg English Speaking Theatre. Gruppen leds av Kristina Brändén Whitaker, svensk skådespelerska med över tio års erfarenhet av brittiska teatrar, och av hennes make Gary Whitaker, engelsk skådespelare/ regissör med rötterna både i Royal Shakespeare Company och i Royal Court – det senare huvudscen för ny-skriven brittisk dramatik.

Med nya pjäsen Expectations gör Kristina Brändén Whitaker dessutom debut som pjäsförfattare: en i grunden djupt gripande historia om två par som olika sätt hanterar chocken av att få ett missbildat barn. Och i den brittiska teatertradition som Brändén Whitaker bekänner sig till är överbyggnaden – den levande dialogen, perspektivväxlingarna, humorn – minst lika viktig som ”grunden”. Därför är Expectations också full av en rå men hjärtlig slängd-i-käften-mentalitet som bäst demonstreras av ensemblens två brittiska skådespelare, Sally Walsh och Nick Mason, men hamnar mer på undantag hos Brändén Whitaker själv och hos Johan Örjefelt i rollerna som det svenska paret. Här verkar det nästan som om Brändén Whitaker skrivit in två sorters teaterestetik i rollfigurernas härkomst – vilket, i så fall, är ganska originellt.
Men kanske viktigast av allt: i Expectations finns också väldigt mycket klok och genomförd psykologi, en annars inte alltför högprioriterad vara i ett blixtsnabbt brittiskt relations-race.
Vilket kanske är det mest äktsvenska bidraget i denna starka dramatikerdebut.

Kristjan Saag
kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida