Patrioter i gränslandet

Publicerad
Uppdaterad
Lagom till Sverigedemokraternas folkdräktsentré i riksdagen har filmen "För alltid patriot" premiär på Doc Lounge på Tredje Långgatan.

Patriotism och nationalism handlar om utanförskap. Det är röster samhället förgäves försökt ignorera. Nu slår det tillbaka med full kraft.

Dokumentärfilmarna
Aneröd och Harringer har alltid fokuserat på subkulturer. För några år sen märkte de tendenser som de var tvungna att ta tag i.
– Det fanns en irritation, skepsis och marginalisering – inte minst utanför storstäderna, säger Renzo. Jag märkte det inte minst under mina föreläsningsturnéer inför elever och var inte ett dugg överraskad över SD:s framgångar i skolvalen.
I ”För alltid patriot” har duon närmat sig tre grupperingar. På papperet helt olika, men i grunden i behov av samma samhörighet, identitet och faktisk eller skenbart historisk plattform. De unga raggarna i Kungälvsklubben Black Wings romantiserar ett 50-talistiskt arbetarliv med US-touch, hednarockarna i Månegarm är djupt asatroende och Ultima Thules arvtagare Njord sjunger hårda låtar om kamp för det nordiska och ursvenska.
Filmens titel är hämtad från en av bandets låtar där några av textraderna är typiska för nationalisternas frustration:
”Jag älskar mitt land ni tror jag hyser agg
Men jag hatar ingenting jag vill stolt bära flagg
Och jag målas ut i tidningen som den värsta idiot
Men jag bryr mig inte alls – för alltid patriot!”


Men rasister? Nej, inte om de får säga det själva.
– Men de befinner sig naturligtvis på gränsen, säger Bo Harringer.
– Vi speglar alltid representanter för arbetarklassen, konstaterar Renzo Aneröd. En folkgrupp som numera mest syns i imbecilla dokusåpor. Det är långt från 70-talets respekt och vikingarock, hedendom och raggarnostalgi är i filmens fall tre sidor av samma mynt. De här människorna söker något som vi andra ser som gammalmodigt och lite udda. Kanske till och med skrämmande.

Filmens katalysator är Enver från Hammarkullen, en hip hopare med latinsk bakgrund. Hans möten med både vikingarockare och raggare visar hur mycket dessa skenbara ytterligheter faktiskt har gemensamt.
– De har musikintresset och sina erfarenheter av jobbproblem och utanförskap, säger Harringer. Det handlar ju faktiskt om arbetarkillar som borde tänka klass i stället för etnisk bakgrund. Och kan man inte älska sitt land utan att hata andra människor?
”För alltid patriot” premiärvisas på Doc Lounge (House of Win-Win på Tredje Långgatan) i morgon. Så småningom kommer den och dess tre föregångare att paketeras i en dvd-box. Renzo Aneröd har nya projekt på gång som han ligger lågt med än så länge, men samarbetet med Bo Harringer kan mycket väl återupptas.
– Vi kommer ju från olika bakgrunder och Renzo var faktiskt med i en film jag gjorde på 90-talet, säger Bo. Sen hoppade han med i ”Under en blågul himmel” när jag drog i gång det projektet – och på den vägen är det.
– Det funkar jävligt bra trots att vi representerar två olika generationer rent åldersmässigt, säger Renzo. Vi har ömsesidig respekt och en någorlunda gemensam syn på livet, dokumentärfilmandet och samhället.
En kort sammanfattning av plattformen?
– Spegla – inte fördöma.

Peter Wennö
kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag