Nu stängs gamla Palace, finito med eurodisco för mogen publik och oblyga raggförsök fram på småtimmarna. Restaurangdelen mot Brunnsparken ska genomgå en rejäl ansiktslyftning och öppnar igen först i april-maj.
Palacehuset ligger i Göteborgs absoluta mitt och frontar ut mot stråket Fredsgatan-Nordstan, med ett av Sveriges mest intensiva publika flöden av människor. Historiskt har Palacehuset också haft en viktig roll som centrum för konst och kulturutveckling under slutet av 1800-talet.
På äldre Göteborgskartor är nuvarande Brunnsparken markerad som en ö i Stora Hamnkanalen. I början av 1700- talet skapades en holme där Göteborgs första järnvåg placerades. Den nya platsen fick namnet Järnvågsplatzen.
På holmens norra ände byggdes ett brunnshus och en park anlades. Hit kunde man gå och dricka brunn, en vanlig företeelse bland högreståndspersoner på den tiden
Palacehuset var från början ett sockerbruk som stod klart 1751. Arkitekt var Carl Hårleman som några år innan arbetat med Ostindiska huset vid Norra Hamngatan och som parallellt med ritningarna för sockerbruket höll på med färdigställandet av Kungliga slottet i Stockholm. Transporter från och till sockerbruket skedde med mindre pråmar från Norra och Södra Hamnkanalen, på ömse sidor av huset.
Sockerbruket omgärdade en stor gård med entré via den bro som fortfarande finns kvar vid Norra Hamngatan. I början av 1800-talet tog Krigskollegiet över verksamhet. 1841 upphörde sockertillverkningen och den förmögne grosshandlaren Eilas Magnus köpte anläggningen och lät bygga om den till fyra stora våningar.
1879 ärvde dottern Göthilda Magnus huset. Året därefter gifte sig Göthilda med Pontus Fürstenberg. Med hjälp av arkitekten Adrian Peterson skapades Fürstenbergska palatset, en privatbostad på 6 000 kvadratmeter.
Det var med makarna Fürstenberg som huset utvecklades till ett centrum för utvecklingen inom svensk konst. Paret Fürstenberg var rikast i Göteborg och konst var deras stora intresse. De var mecenater och lät unga konstnärer bo och arbeta i huset. Bland de mer namnkunniga var Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors, Ernst Josephson och skulptören Per Hasselberg. Konstnärerna betalade för sig genom att göra väggmålningar, porträtt, skulpturer med mer. Carl Larsson dekorerade bland annat trapphallens vita landskap.
Det var genom Fürstenberg som Zorn kunde satsa på sitt konstnärskap. Fürstenberg tog också initiativ till konstskolan Valand där Carl Larsson var verksam som rektor.
Tre trappor upp mot Brunnsparken ligger före detta Fürstenbergska galleriet. Här tillbringade Göthilda och Pontus mycket tid. Galleriet byggdes 1885 då det 6 000 kvadratmeter stora huset blev för litet för att rymma all konst makarna köpte på resor till bland annat Paris. Unikt var att makarna Fürstenberg höll galleriet öppet för allmänheten.
När Göthilda 1901 och Pontus 1902 dog barnlösa, testamenterades konstsamlingen till Göteborgs konstmuseum som plockade ned tavlor och delar av inredningen i makarnas privata konstgalleri. 1922 kunde en kopia av Fürstenbergska galleriet öppnas på Konstmuseet vid Götaplatsen.
Palacehuset betyder mycket för Göteborgs konsthistoria. Det är därför roligt att de nya planerna för Palacehuset utgår från den här epoken.
Vid ombyggnaden tänker man lyfta fram husets historia och främst då epoken Pontus och Göthilda Fürstenberg under slutet av 1800-talet. Galleriet återupptäcktes redan vid renoveringen 1993. Ett undertak dolde då alla fantastiska stuckaturer i taket, men det plockades ner och det vackra ursprungliga taket togs fram.
Nu gäller det att få tillbaka känslan som fanns här en gång.
- Vi kan inte återskapa rummet, bland har fönstren satts in i efterhand, ursprungligen fanns bara takfönster, men förhoppningsvis en del av känslan. Vi har ett bra samarbete med Konstmuseet och vi har fått kopior av de målningar som en gång hängde i huset, säger marknadsansvariga Anki Kling.
Roliga detaljer är originalmålningarna som pryder ett par av dörrarna i galleriet. Det är Carl Larssons Valandselever som gjort dem med tema "Resa i drömmarna". På många av bilderna skymtar Carl Larsson.
- Nya Palace ska bli en naturlig mötesplats, säger Mikael Skager, vd och restaurangchef. Man ska kunna komma hit för lunch, för en fikapaus, en öl efter jobbet eller gå till restaurangen och umgås på kvällen.
Nattklubben försvinner däremot.
- Men den ska vi delvis ersätta med livemusik i olika former. Man ska kunna prata och umgås och då ska det inte vara musik på hög volym. Vi har planer på att låta unga begåvade musiker stå för delar av underhållningen.
När Södra Hamnkanalen lades igen 1881 flyttades Palacehusets entré till Södra Hamngatan. Nu diskuteras en flytt av entrén till gaveln mot Brunnsparken. Så fungerar huset sommartid med uteserveringen och det är en lösning som skulle fungera året om.
Planerna känns spännande. Någon gång i april-maj kommer nya Palace öppnas igen. Ribban ligger högt när Mikael Skager avslutar rundvandringen med orden:
- Precis som Fürstenbergs kommer vi då att ge något tillbaka till göteborgarna.
En extra utmaning vore att återigen presentera ung och spännande konst, blandat med restaurangverksamheten. Det här är ett hus med en uppfordrande historia.
Ola Nylander
kulturen@gt.se
