FOLKTOMT. Gymnasieskolan revs och kvar blev 35 000 kvadratmeter ödemark mitt i centrala Kungälv. Foto: Jan Jörnmark
FOLKTOMT. Gymnasieskolan revs och kvar blev 35 000 kvadratmeter ödemark mitt i centrala Kungälv. Foto: Jan Jörnmark

Ödemark i centrum

Publicerad

ÖDEPLATSER

När man dräller runt på den sanslösa Kongahällatomten börjar man lätt fantisera om hur diskussionerna gick i Kungälv kommunfullmäktige i början av 2000-talet. Man ser hur motioner formuleras och genom luften viner replikerna: "Vi kräver rättvisa! Mölndal har sin jättestora obebyggda centrala industritomt, och Göteborg lyxar med att låta sin gamla hamn ligga tom. Vi måste omedelbart utveckla en egen central ödemark här i Kungälv också".

Precis som de flesta av Göteborgs kranskommuner hör Kungälv till landets verkliga snabbväxare under det sista halvseklet. Befolkningen har fördubblats, i en utspridningsprocess där man på 1960-talet byggde miljonprogram i stadens utmarker och på 1970-talet fortsätta med att strö ut villor i områden som låg ännu längre bortom ära och redlighet.

 

I Kungälv hade utspridningsområdena de symboliska namnen Komarken och Ytterby. Det gamla centrumet skildes från de nya områdena med en motorväg, som ju är den moderna tidens ringmur.

Mellan stadskärnan och ringmuren skapades det ett tomrum med namnet Vita Fläcken, eftersom politikerna inte förmådde bestämma sig för hur centrum borde växa. Här stod det öde i decennier, innan Ica fick anlägga ett handelsområde som växte ut på 1990-talet. Tvärs över parkeringen fanns det 60-talistiska Kongahällagymnasiet, som slets hårt av ett ständigt ökande antal elever.

Situationen var besvärlig, men 2001 verkade det som att frälsaren till sist hade anlänt till Kungälv. Ikea aviserade ett intresse för tomten, och i kommunhuset togs snabbt beslutet att bygga ett nytt gymnasium längre in mot centrum.

När sedan Ikea försvann till Bäckebol var nybygget redan planerat, och ingen kunde ändå föreställa sig att man skulle få några problem att sälja den centrala tomten till andra hugade exploatörer. Optimismen var stor, och ett kommunalråd summerade läget på ett kärnfullt sätt: "Vi har haft ett antal möten med brainstorming och många spännande idéer har kommit fram. Häromdagen var vi på plats och än fler idéer kom upp".

 

Men i den realt existerande världen finns det sällan enkla lösningar. Snarare var kommunen redan 2005 konfronterad med ett fulländat planmisslyckande, utan att man förstod vidden av det. Eftersom Vita Fläcken fick ligga tom i decennier hamnade handelsområdet inte vid motorvägen, utan klämdes in mellan en skola och centrum. Sedan ökade trafiken och behovet av markparkeringar, vilket starkt försvårade användningen av den numera avrivna Kongahällatomten.

Och där står man i dag. Kommunen, KF och Riksbyggen vill bygga ett handelscentrum och 700 lägenheter, vilket den befintliga handeln lika självklart inte vill se röken av. Eftersom Plan- och Bygglagen är synnerligen snårig, är möjligheterna att begå formella fel på jakten efter enkla lösningar dessutom nästan obegränsade, vilket gör att duktiga jurister ständigt kan hitta nya vägar att överklaga byggplanerna.

Ingen törs gissa när alla planer och överklaganden kan vara färdiga, men under tiden skulle man ändå kunna använda den makalösa jätte-tomten på 35 000 kvadratmeter som studiemål för den som vill ha en snabbgenomgång av de sämsta dragen i de sista sex decennierna av svensk stadsplanering.

 

Av Jan Jörnmark

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag