Alla får vara Elfie. Maria Lindström, Mikael Dahl, Gunilla Rydholm Eriksson, Victor Ståhl Segerhagen, Elin Bornell, Lennart Eriksson (med ryggen mot kameran) i "Raseri". Foto: ROBERT ELMENGÅRDAlla får vara Elfie. Maria Lindström, Mikael Dahl, Gunilla Rydholm Eriksson, Victor Ståhl Segerhagen, Elin Bornell, Lennart Eriksson (med ryggen mot kameran) i "Raseri". Foto: ROBERT ELMENGÅRD
Alla får vara Elfie. Maria Lindström, Mikael Dahl, Gunilla Rydholm Eriksson, Victor Ståhl Segerhagen, Elin Bornell, Lennart Eriksson (med ryggen mot kameran) i "Raseri". Foto: ROBERT ELMENGÅRD
Ensemblen i "Raseri" på Borås stadsteater. Foto: Robert ElmengårdEnsemblen i "Raseri" på Borås stadsteater. Foto: Robert Elmengård
Ensemblen i "Raseri" på Borås stadsteater. Foto: Robert Elmengård
Maria Lindström i "Raseri" på Borås stadsteater. Foto: Robert ElmengårdMaria Lindström i "Raseri" på Borås stadsteater. Foto: Robert Elmengård
Maria Lindström i "Raseri" på Borås stadsteater. Foto: Robert Elmengård

Nobelpristagaren tar terrorn till teaterscenen

Publicerad

Elfriede Jelineks pjäs "Raseri" är en uppgörelse med terrorn och handlar bland annat om attentatet mot Charlie Hebdo.

Maria Edström ser en vibrerande svensk premiär.

Teater

Raseri 

Av Elfriede Jelinek

Översättning Maria Tellander

Regi och bearbetning Melanie Mederlind

Borås stadsteater

Speltid 2.20 t.

 

”Kunde du inte ha skrivit lite kortare, Elfie?” frågar ensemblen skådespelaren Gunilla Rydholm-Eriksson som föreställer författaren med sin karakteristiska frisyr. Elfriede Jelinek har skrivit in sig själv på ett tydligare sätt än vanligt i sin nya pjäs ”Raseri” som nu har Sverigepremiär knappt ett år efter urpremiären. 

Nä, det kan hon förstås inte, denna smattrande samtidskommentator med ett ben i nyhetsflödet och ett i myten – textmassorna finns där även om hon här mer än vanligt tvivlar på språkets förmåga att säja något om detta raseri. 

”Snabbköpet där man dödar judar” som ensemblen har skrivit med krita på scenväggen apropå terroristmorden i kosherbutiken i Paris. Och kanske beror det på Jelineks kroniska upprördhet över bristen på en uppgörelse värd namnet runt Förintelsen i hennes hemland Österrike, att detta mördande av judar ”återigen namnlösa” väcker detta speciella raseri.

Spelet graviterar kring Charlie Hebdo

På väggen står det också ”Att gudarna frukta hör människan till” och Herakles, i den antika myten son till hämndgudinnan Hera och själv till slut både offer och förövare, blir Jelineks identifikationspunkt i detta två timmar långa vändande och vridande på raseriets förbannelse. Charlie Hebdo och folkmordet i Rwanda är två andra smärtpunkter som spelet graviterar runt med en svart humor bestyckad av fruktan och förtvivlan. 

 

LÄS MER: Melanie Mederlind för Kvällspostens Thaliapris 

 

Regissören Melanie Mederlind som var den som en gång introducerade Jelinek i Sverige, (före Nobelpriset) har självklar hand med hennes dramatik. Förra säsongen satte hon med auktoritet upp ”Vinterresa” i Helsingborg och här hittar hon ett avspänt och intelligent förhållningssätt till denna anklagande och självrannsakande text. 

Den sexhövdade ensemblen, där alla ibland får vara Elfie, men också krigare, tecknare, radiopratare och gisslan hanterar lika avspänt och intelligent alla tvära kast och alla partier med talkör – ett signum i Mederlinds Jelinek-tolkningar som ett uttryck för ett slags gruppens gemensamma belägenhet.

Alla går runt med sina mobiler hela tiden, precis som i livet: filmar, lägger ut och tittar, oftast på blodigheter, som en ersättning för eller kanske som en nytolkning av begreppet evighet. Scenografin som regissören också står för (tillsammans med Tone Aminda Gøytil Lund) med en radiostudio bakom glas, ett piano, en hängande rund fåtölj i plexiglas fylld med gose-nallar, alltihop skapar ett paradoxalt tillåtande och såpbubbligt lekland, ett utrymme för att undersöka allt detta våld, all denna död, allt detta raseri.

Övergreppen i Abu Ghraib

Elfriede Jelinek har alltid kastat sig över tidens frågor osannolikt snabbt, med djup och komplexitet; ”Bambiland” om USA:s invasion i Irak, ”Babel” om övergreppen i Abu Ghraib”, om finanskrisen i ”Köpmannens kontrakt” och senast ”De skyddsbehövande” om flyktingarna i Europa. 

 

LÄS MER: Jelineks "De skyddsbehövande" träffar rakt i sötebrödsmagen 

 

Nu i ”Raseri” finns en ny avklarnad ton, kanske dramatikerns personliga medvetenhet om att själv snart vandra i ”dödskuggans dal”. Denna inte längre helt unga postmodernistiska fixstjärna, som förr burits av vrede, förvirras nu av sitt eget raseri över ett, ofta ungt, raseri som åkallar olika gudar. Och tvingas med smärta göra halt vid sin oförmåga att förstå detta hat. Kabul, Paris, Utøya, Kinshasa – platsernas namn har under kvällens lopp skrivits på väggen.

Borås stadsteaters vibrerade och oavlåtligt intressanta uppsättning påminner om att även den unge Hamlets raseri slutade i blodbad – med en hälsning mer till Shakespeare än till de gamla grekerna gör Jelineks Elfie sin lilla sampling av ”and the rest is silence”: 

När alla är döda är allting likadant.

 

Maria Edström är kritiker på Expressens kultursida.

Maria Edström
Maria Edström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag