ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
MOBILT. Alla pratar om mobila medier, men vad är mer mobilt än en papperstidning som man tar med sig överallt? Foto: Karl Henrik Edlund
MOBILT. Alla pratar om mobila medier, men vad är mer mobilt än en papperstidning som man tar med sig överallt? Foto: Karl Henrik Edlund

Nej, det är inte kört för papperstidningen

ANNONS:
Läs mer
Visa flerVisa färre

Nu, när det ska ­läsas på plattor, satsar ­morgontidningarna på prenumerationer i elektronisk form. Kvälls­tidningen ­Aftonbladet har till och med aviserat att man i huvudsak ska ges ut på nätet.
Men papperstidningens död, den är fort­farande betydligt över­driven.

Redan på 1920-talet var det kört. Radion skulle definitivt ta död på papperstidningen. På 50-talet var det tv:s tur att agera misslyckad lieman. Sedan Internets. Och nu läsplattans? Är ryktet om papperstidningens snart stundande död överdrivet?

– Det kan man lugnt säga att det är, säger Lennart Weibull, professor i massmedieforskning vid Göteborgs ­universitet.

Han tror det av två skäl. Först och främst är papperstidningen viktig som lokal löpsedel för medieföretagens övriga produkter och funktioner.

– För det andra gör den en relevans­bedömning var 24:e timma för vad som är viktigt och inte. Den sätter ramen för vad som är aktuellt i dag. På nätet pågår ett kontinuerligt nyhetsflöde som inte bara är en fördel.

En annan av papperstidningens styrkor, den allra viktigaste, menar han är hanterligheten.

– Alla prata om mobila ­medier, men vad är mer mobilt än en papperstidning som man tar med sig överallt?

 

Överskådligheten saknar dessutom motstycke, menar Lennart Weibull. Sportbilagornas eller ekonomisidornas oerhört detaljerade tabeller är lika lättillgängliga för läsaren som de allmänna nyheterna. På webben får man klicka långt, med risk för att irra bort sig, för att nå sådan information.

Stefan Melesko, docent i medie­ekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, tycker inte heller att han har samma kontroll när han läser på webben eller ens på sin läsplatta.

– Överblickbarheten går förlorad. Man får inte glömma bort att papperstidningen har utvecklats under ett par hundra år. Du har ett smörgåsbord där du själv kan välja vad du vill läsa och sannolik­heten att du ska få en ahaupplevelse, få reda på någonting du inte visste är mycket större i en papperstidning än på nätet.

 

Men trots allt – dagstidningarnas upplagor dalar och kommer att fortsätta att göra det.

– De tappar lite varje år, men det kommer att ta lång tid innan det blir noll. I dag täcker morgontidningarna över 50 procent av hushållen i landet utom i Stockholm och Malmö där de ligger på 30-40 procent. Den marknadspenetreringen hade man varit nöjd med i de flesta andra branscher, säger Stefan Melesko.

Gratiskulturen på webben, den som lärt läsarna att inte betala för journalistiken, är förstås den stora orsaken till att papperstidningsmarknaden minskat. Men inte den enda, menar Lennart Weibull.

– När annonsmarknaden föll 2008 fick man så klart stora problem. Det finns också demografiska utvecklingstendenser - enpersonshushållen blir allt fler och de prioriterar oftare bort tidningsprenumerationer. Som har blivit dyrare. Men framför allt har kvällstidningarnas lösnummerpriser höjts. Och det är de stora kvällstidningarnas upplagor som främst sjunker.

– Storstadspress är mer utsatt än landsortspress. På landsorten finns fortfarande annonsmarknaden kvar och lokal journalistik har hittills inte fungerat ihop med den digitala logiken.

Varför? Det digitala bygger på ett snabbt informationsflöde, och på landsbygden händer det helt enkelt för lite för att upprätthålla det, tror Lennart Weibull.

– Lokala nyheter intresserar dessutom äldre personer mer, vilket kan vara ytterligare en och rent teknisk förklaring.

 

På 90-talet förutspåddes att annonsmarknaden och de stora intäkterna skulle flytta över till nätet inom en tioårsperiod. De stora medieföretagen var snabba med att öppna kranarna för gratis nyheter på webben. Men pengarna har hittills blivit kvar där de alltid har varit – hos papperet. Trots minskade upplagor har morgontidningarnas intäkter inte minskat. Enligt Stefan Melesko beror det på att man höjt priset tre gånger snabbare än inflationen sedan 1960.

– Nätintäkterna står i dag för runt fem procent av tidningshusens intäkter. Resten står pappers­tidningen för, säger Stefan Melesko.

Inte heller läsplattornas appar har kunnat ändra på det. Apple tar så pass bra betalt att det är dyrare att distribuera tidning via app och läsplatta än via papperstidning och tidningsbud.

Så är läget nu. Hur det ser ut i framtiden vet ingen. Men Steve Jobs, papperstidningens fiende nummer ett, är åtminstone död. Kanske säger det något?

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
Anmäl till Pressombudsmannen
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
MITT EXPRESSEN - FÖR INLOGGADE
Mest lästa om kultur
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: