MOBILT. Alla pratar om mobila medier, men vad är mer mobilt än en papperstidning som man tar med sig överallt? Foto: Karl Henrik Edlund
MOBILT. Alla pratar om mobila medier, men vad är mer mobilt än en papperstidning som man tar med sig överallt?  Foto: Karl Henrik Edlund

Nej, det är inte kört för papperstidningen

Publicerad

Nu, när det ska ­läsas på plattor, satsar ­morgontidningarna på prenumerationer i elektronisk form. Kvälls­tidningen ­Aftonbladet har till och med aviserat att man i huvudsak ska ges ut på nätet.
Men papperstidningens död, den är fort­farande betydligt över­driven.

Redan på 1920-talet var det kört. Radion skulle definitivt ta död på papperstidningen. På 50-talet var det tv:s tur att agera misslyckad lieman. Sedan Internets. Och nu läsplattans? Är ryktet om papperstidningens snart stundande död överdrivet?

– Det kan man lugnt säga att det är, säger Lennart Weibull, professor i massmedieforskning vid Göteborgs ­universitet.

Han tror det av två skäl. Först och främst är papperstidningen viktig som lokal löpsedel för medieföretagens övriga produkter och funktioner.

– För det andra gör den en relevans­bedömning var 24:e timma för vad som är viktigt och inte. Den sätter ramen för vad som är aktuellt i dag. På nätet pågår ett kontinuerligt nyhetsflöde som inte bara är en fördel.

En annan av papperstidningens styrkor, den allra viktigaste, menar han är hanterligheten.

– Alla prata om mobila ­medier, men vad är mer mobilt än en papperstidning som man tar med sig överallt?

 

Överskådligheten saknar dessutom motstycke, menar Lennart Weibull. Sportbilagornas eller ekonomisidornas oerhört detaljerade tabeller är lika lättillgängliga för läsaren som de allmänna nyheterna. På webben får man klicka långt, med risk för att irra bort sig, för att nå sådan information.

Stefan Melesko, docent i medie­ekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, tycker inte heller att han har samma kontroll när han läser på webben eller ens på sin läsplatta.

– Överblickbarheten går förlorad. Man får inte glömma bort att papperstidningen har utvecklats under ett par hundra år. Du har ett smörgåsbord där du själv kan välja vad du vill läsa och sannolik­heten att du ska få en ahaupplevelse, få reda på någonting du inte visste är mycket större i en papperstidning än på nätet.

 

Men trots allt – dagstidningarnas upplagor dalar och kommer att fortsätta att göra det.

– De tappar lite varje år, men det kommer att ta lång tid innan det blir noll. I dag täcker morgontidningarna över 50 procent av hushållen i landet utom i Stockholm och Malmö där de ligger på 30-40 procent. Den marknadspenetreringen hade man varit nöjd med i de flesta andra branscher, säger Stefan Melesko.

Gratiskulturen på webben, den som lärt läsarna att inte betala för journalistiken, är förstås den stora orsaken till att papperstidningsmarknaden minskat. Men inte den enda, menar Lennart Weibull.

– När annonsmarknaden föll 2008 fick man så klart stora problem. Det finns också demografiska utvecklingstendenser - enpersonshushållen blir allt fler och de prioriterar oftare bort tidningsprenumerationer. Som har blivit dyrare. Men framför allt har kvällstidningarnas lösnummerpriser höjts. Och det är de stora kvällstidningarnas upplagor som främst sjunker.

– Storstadspress är mer utsatt än landsortspress. På landsorten finns fortfarande annonsmarknaden kvar och lokal journalistik har hittills inte fungerat ihop med den digitala logiken.

Varför? Det digitala bygger på ett snabbt informationsflöde, och på landsbygden händer det helt enkelt för lite för att upprätthålla det, tror Lennart Weibull.

– Lokala nyheter intresserar dessutom äldre personer mer, vilket kan vara ytterligare en och rent teknisk förklaring.

 

På 90-talet förutspåddes att annonsmarknaden och de stora intäkterna skulle flytta över till nätet inom en tioårsperiod. De stora medieföretagen var snabba med att öppna kranarna för gratis nyheter på webben. Men pengarna har hittills blivit kvar där de alltid har varit – hos papperet. Trots minskade upplagor har morgontidningarnas intäkter inte minskat. Enligt Stefan Melesko beror det på att man höjt priset tre gånger snabbare än inflationen sedan 1960.

– Nätintäkterna står i dag för runt fem procent av tidningshusens intäkter. Resten står pappers­tidningen för, säger Stefan Melesko.

Inte heller läsplattornas appar har kunnat ändra på det. Apple tar så pass bra betalt att det är dyrare att distribuera tidning via app och läsplatta än via papperstidning och tidningsbud.

Så är läget nu. Hur det ser ut i framtiden vet ingen. Men Steve Jobs, papperstidningens fiende nummer ett, är åtminstone död. Kanske säger det något?

Lars Nicklason
Lars Nicklason

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag