Fyra getingar ger GT-kulturens Peter Wennö till historien om världens mest udda symfoniorkester. Filmen visas på Doc Lounge på Tredje Långgatan i morgon.
Fyra getingar ger GT-kulturens Peter Wennö till historien om världens mest udda symfoniorkester. Filmen visas på Doc Lounge på Tredje Långgatan i morgon.

Mot alla tänkbara odds

Publicerad
Uppdaterad
På Doc Lounge visas i morgon filmen Kinshasa Symphony om världens enda helsvarta symfoniorkester. Peter Wennö möter en svallvåg av hopp, glädje och stolthet.
Öppningen är fantastisk.
Gator av lervälling, ett brokigt folkliv, massor av mopedister. Kameran rör sig sakta åt vänster och glider in över en inhägnad av grön korrugerad plåt. Där trängs 200 musiker och sångare för att få till en förvånansvärt hyfsad version av Fångarnas kör ur Verdis Nebukadnessar.
Ett krig, två statskupper, en handfull instrumentstölder och ideliga elavbrott hindrar inte världens mest udda symfoniorkestrar från att överleva.
Demokratiska Republiken Kongos huvudstad har nära nio miljoner invånare. Det är fattigt, trångbott, konfliktfyllt. Kinshasa Symphony av Martin Baer och Claus Wischmann väjer inte för misären och bygger sin dokumentär med inslag av molltoner, men utan att fastna i u-landsporr. Framförallt är filmen ett dokument över vad människor kan och vill för att lyfta sitt liv med musik och gemenskap. Även om det innebär att avsluta en lång hård arbetsdag med ett lika långt och hårt repetitionspass i kvällshettan. Där man tvingas brottas med svåra glissandon eller en obegriplig tysk text.

1994 startade Armand Diangienda Orchestre Symphonique Kimbanguiste i ett krigshärjat Centralafrika. Han var utbildad till pilot, men definitivt inte till dirigent. "Men jag är nyfiken, jag frågade mycket", säger han med ett leende.
Frisören Joseph spelar violin, men är den som får rycka in som elektriker när strömmen går. Albert Matubanza är egentligen bara gitarrist, men det är han som coachar alla som stråkar och det är han som bygger en ny basfiol om det behövs. "Jag offrade min egen bas för att se hur den var uppbyggd."
Under åren har antalet instrument och instrumentalister växt, men det händer fortfarande att en brusten sträng ersätts med en bromsvajer från en cykel eller att ett D-stämt slagverk hämtas från en folkabuss.
Detta är inga materiallirare, som det heter i sportkretsar.
Att spela Händel, Orff och Dvorak i en miljö där folk enbart lyssnar på traditionell kongolesisk musik eller modern rap är också en utmaning.
"Men det finns afrikanska rytmer i Beethoven också", säger en av koristerna med tillkämpad övertygelse i rösten.

Hur det låter? Ja, inte som en stradivariusfylld, högskoleutbildad och näringslivssponsrad proffsorkester från våra breddgrader. Ändå. När Kinshasas symfoniker ger järnet i Ode an der Freude från Beethovens Nia är det inget av fröjden som saknas. Det är som en svallvåg av hopp, glädje och stolthet.
Mot alla tänkbara odds.

Peter Wennö
kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag