Erik Åkerlind som skogsdjuret i Kafkas Boet. Foto: Åsa Båve
Erik Åkerlind som skogsdjuret i Kafkas Boet. Foto: Åsa Båve

Köttig Kafka
 i trasiga trikåer

Publicerad

Kristjan Saag ser en överraskande naturalistisk Boet på Göteborgs Dramatiska Teater.

Filosofen Sören Kierkegaard har liknat den självupptagne intellektuelle vid en olycklig, instängd räv, som varje gång den försöker ta sig ut ur sitt gryt bara hittar en ny ingång till sig själv.

Franz Kafka läste sin Kierkegaard noga och fick kanske uppslaget till den (oavslutade) djurfabeln Boet från Kierkegaards liknelse.

Även här möter vi ett skogsdjur djupt nere i sitt alltför trygga bo, i färd med att, å ena sidan, ständigt se över sitt skydd mot en fientlig omvärld, å andra sidan lika maniskt söka sig ut i det fria. Om så bara för att lägga sig på vakt vid ingången till sitt bo, så att ingen annan tar sig in.

Kafka-översättaren Hans Blomqvist, som i par med Erik Ågren översatt praktiskt taget allt Kafka skrivit, har själv dramatiserat Boet och gör också sin regidebut när han nu, tillsammans med Anna Hjertén Grahm sätter upp pjäsen på Göteborgs Dramatiska Teater.

Det har blivit en knapp timslång monolog, i stil med Kafkas klassiska djurberättelse Redogörelse framlagd för en akademi. På scenen Erik Åkerlind, vitsminkad och klädd i bleksolkiga trikåer, en blandning av japanska butofigurer och första bästa trashank från en Beckettpjäs, hälften människa, hälften djur. Från taket hänger blodiga köttstycken, på golvet och ljusprojicerat i fonden spretiga kritstreck, påminnande om jagade djurs sicksacklöpningar eller, för den delen, om Kafkas pennteckningar.

Det förvånar, en smula, att Hans Blomqvist, som sysslat så mycket med Kafkas texter, åstadkommit en så fysisk, rentav köttig gestaltning av Boet, långt från den avmätt akademiska stil med vilken Kafkas djurhistorier vanligen framförts från scenen. Det finns även fragment av djurgestaltande mim i Åkerlinds spel, och jag hade gärna sett mer - Kafka vinner alltid på stilisering. Allt han skrev var, i princip, mångtydiga, olösbara, men ändå: allegorier.

Boet har också mött otaliga tolkningar. Bland de minst överspända finns just det kritiska självmedvetandets terror och konflikten mellan konstnärligt skapande och en krass omvärld. Det går förstås att läsa och se Boet med dessa parallella tolkningsnycklar i bagaget.

Blomqvist och Hjertén-Grahms samt scenograftrions naturalistiska inramning skymmer kanske sikten en smula för min personliga Kafka-läsning, men inte värre än att Boet, i sin första svenska uppsättning, blir en sevärd föreställning. Ännu en pusselbit i kartläggningen av Kafka som ofrivillig dramatiker.

 

Kristjan Saag

kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag