Ville till Göteborg. "Jag visste att Göteborg var en industristad, det passade mig bra", säger Batalmgalan Dorj när han berättar om sin väg från Mongoliet till Högsbo. Foto: Per Wissing
Ville till Göteborg. "Jag visste att Göteborg var en industristad, det passade mig bra", säger Batalmgalan Dorj när han berättar om sin väg från Mongoliet till Högsbo. Foto: Per Wissing

'Karlsson på taket' – populärt i Mongoliet

Publicerad

En stad blir aldrig större och rikare än de människor som bor där. Bland Göteborgs drygt 534 000 invånare finns folk från nästan alla jordens länder. Möt dem i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg".

I dag Batalmgalan Dorj, en av 39 göteborgare från Mongoliet.

Säg Mongoliet och jag kommer osökt att tänka på en episod i en av Haruki Murakamis romaner, som handlar om hur mongolerna behandlade krigsfångar.

Det är en vidrig beskrivning.

Strax efter att jag läst romanen satt jag på ett flyg till Kina. Under en mycket stor del av den resan befann sig planet över stäppen och öknen i Mongoliet. Med romanen i färskt minne höll tanken på att vi skulle tvingas nödlanda just där höll mig sömnlös.

Så när jag nu ska träffa Batalmgalan Dorj från Mongoliet för att tala om hans gamla land och hans nya - skäms jag för min fördomsfulla bild av hans hemland, som bygger på en påhittad berättelse. Särskilt eftersom Bata, som han kallas, möter mig med ett stort, vänligt leende.

Dricker te

Vi träffas vid Axel Dahlströms torg eftersom han bor nära, i Högsbo. Jag föreslår en fika på torgets enda konditori där jag får en kaffe och Bata en kopp te.

- Vi asiater dricker alltid te när vi ses! förklarar Bata.

Han frågar om jag känner till Mongoliet.

Jag berättar inte om Murakami, däremot att jag dagen innan sett en dokumentär på Kunskapskanalen. En australiensare som red över den mongoliska stäppen och öknen. Det var antingen mycket kallt (-50) eller mycket varmt (+50). Och vargarna ylade.

Bata nickar ivrigt.

- Det är mycket stäpp i mitt land. 60 procent av landet är öken och stäpp. Många tror felaktigt att öken är bara sand. Men där finns djur, växtlighet, gräs ...

Föddes på landet

Han föddes på landet, i Dundgobi, men är uppvuxen i huvudstaden Ulan Bator.

Det är ett väldigt konstigt namn?

- Visst är det! Och det betyder Röd hjälte.

Ulan Bator ligger mellan fyra berg och fick sitt namn efter den mongoliske nationalhjälten Damdiny Süchbaatars som ledde den mongoliska revolutionen 1921.

- Och det är världens kallaste huvudstad.

Bata föddes 1973. Pappan var arkitekt och byggnadsingenjör och mamman journalist. Två syskon.

Grundskolan och gymnasiet tog han, liksom många andra i Mongoliet, dubbelt upp. Eftersom Mongoliet tidigare var ett kommunistiskt styrt land, mycket präglat av Sovjetunionen, läste han ämnena på både ryska och mongoliska, rysk och mongolisk historia, rysk och mongolisk litteratur ...

- Så jag talar flytande ryska också.

Militärhögskolan

Han utbildade sig till officer på militärhögskolan.

- Det var en väldigt omfattande utbildning, med både kultur, pedagogik och metodik. Ungefär som beteendevetenskap.

Till slut fick han arbete som gränspunktschef vid kinesiska gränsen.

1991 föll Sovjetunionen samman. Under en lång period var allting både spännande och osäkert.

- Självklart var det fantastiskt med den nya friheten som öppnade sig. Många som hade statliga, trygga anställningar sa upp sig för att prova lyckan som egna företagare. Bara för att upptäcka att det inte var så lätt. Och att komma tillbaka gick inte.

Han beskriver 90-talet som en ekonomisk katastrof för många mongoler. Arbetslösheten var skyhög, folk blev fattiga.

Själv hade han en trygg, förmånlig anställning som militär. För varje år han arbetade fick han tillgodoräkna sig 1,3 år i pension. Det hade inneburit - om han stannat kvar - att han skulle gått i pension när han var fyrtio år.

Flydde till Sverige

Men Bata valde ändå att fly till Sverige.

- Jag sökte asyl i Sverige 2001.

Först kom han till Säffle där han bodde på en flyktingförläggning. Men sedan började han leta lägenhet Göteborg.

- Under hela uppväxten hade jag hört om Volvo, ABBA och Ericsson. Och alla mongoliska barn från 60- till 80-talet känner till "Karlsson på taket"!

Han berättar att i skolan fick han lära sig att i Sverige hade man utvecklat en socialism som fungerade. En sådan alla andra socialistiska länder skulle vilja ta efter i fråga om social säkerhet och annat.

- Och jag visste att Göteborg var en industristad, det passade mig bra.

Annars, säger han, var han ensam mongol i Göteborg när han kom. Många andra valde Stockholm.

Träffade Linda

Till slut fick han en lägenhet i Göta några mil norr om stan. Och där träffade han väldigt snart Linda.

- Vi fick en son tillsammans. Och Linda hade två barn sedan tidigare så vi blev en stor familj.

När han berättar låter det som att han snabbt fann sig till rätta i det lilla samhället. Så förknippad blev han med det att hans mongoliska vänner trodde att Göteborg hette Göta-Bata, vilket var Batas smeknamn.

Han ler förtjust.

Men äktenskapet visade sig vara svårt.

- Kulturskillnaderna blev ibland för svåra. Jag var van att göra saker på ett visst sätt, och min fru på ett annat.

Göteborg 2006

De gick skilda vägar och 2006 flyttade Bata till Göteborg. Idag lever han med en annan kvinna, Byambasuren från Mongoliet. De har två pojkar tillsammans.

- Min första pojke bor också med oss, så nu har jag en stor familj igen.

Under de år som gått har han, som han säger, testat allt.

- Jag har läst svenska på sfi. Jag har läst nätutveckling inom IT-nätverk på gymnasial nivå. Jag har gått en svetsarutbildning. Jag har jobbat på bemanningsföretag, och haft fast jobb på ett japanskt företag (NYK Logistik AB). Och nu går jag en utbildning i app-utveckling för Iphone och Android (ITHS).

Bata ser nöjd ut och säger att allt detta kommer han att ha nytta av framöver.

- Jag har ingen plan på att flytta tillbaka till Mongoliet, inte innan mina barn är vuxna. De går på dagis och i skola här, de är svenskar. Men sen vet man aldrig vad som händer.

Och så förklarar han att i Mongoliet pågår en sorts EU-standardisering inom olika områden och då är det en fördel att ha erfarenhet från ett land som Sverige. För det är inte aktuellt att gå tillbaka till armén.

- När jag var ung kunde jag springa hur långt som helst. Men inte nu, säger han och klappar sig leende på magen.

Mongolisk kultur

Sedan måste han gå för att hämta sin son på dagis. Han bekymrar sig över hur han ska kunna förmedla det han vill i artikeln, allt fantastiskt om mongolisk kultur.

Prova att mejla lite bilder, säger jag.

Jag har läst på lite. Och lärt mig att Mongoliet har fantastiska legender, sagor och poesi, bevarad i skrifter ända från 1200-talet men främst i muntlig form. Något av detta, tror jag, vill Bata gärna få sagt.

Det kommer inga bilder. Men väl en lång text om Djingis Khan som byggde det mongoliska imperiet och var den förste att använda ordet mongol, som betyder evig eld.

Vi säger så. Sen lovprisar han Högsbo.

- Så lugnt och skönt.

Och skyndar iväg till dagis.

 

Åsa Lantz

GT kulturen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag