Sveriges enda oberoende serietidning, Göteborgsbaserade Kapten Stofil, lägger ner. - Kvalitet är inte något framstående konkurrensmedel nuförtiden, säger Joakim Lindengren.
Sista numret av Kapten Stofil släpps på bokmässan i Göteborg, exakt elva år efter starten på samma mässa 1999.
Den som studerar serierutorna noggrant har säkert redan listat ut var Stofilskrapan ligger. Den tornar upp precis där Nordostpassagen leder in i Slottsskogen.
Det är här superhjälten Kapten Stofil tar igen sig efter att gång på gång ha räddat världen från skurkar som Galne Gunnar eller hindrat Stockholmaren från att stjäla Göteborgs stolthet, Skansen Kronan.
Det är också här tidningen blir till. I en inrökt källarlokal fylld med hemmagjorda gökur, BP-figurer och allsköns kitsch för att fullända känslan av ett fulkulturellt mausoleum.
Här klistrar serieskaparna själva omsorgsfullt igen kuvert efter kuvert när det är dags att posta nya numret till den trogna prenumerantskaran.
Men efter september är det slutklistrat.
Dubbelnumret 39/40 som släpps i samband med årets bok- och biblioteksmässa blir det sista. Elva år efter att David Nessle, Joakim Lindengren och Martin Kristenson satte upp ett "pinsamt litet" fällbord på bokmässan 1999 och avtäckte första numret.
Beslutet fattades i onsdags.
– Vi började sakta men säkert inse att tidningen aldrig kommer att ge några egentliga inkomster, säger David Nessle, som tecknar serien
Den Maskerade Proggaren.
Planen när tidningen startade var att de en dag skulle kunna försörja sig på den.
– Det känns en aning bittert att få sin egen cynism bekräftad. Men innerst inne har jag ju hela tiden vetat att kvalitet nuförtiden inte är något framstående konkurrensmedel, säger Joakim Lindengren, alias Kapten Stofil.
Som mest har tidningen haft 700 prenumeranter och en lösnummerförsäljning på 1000 exemplar. Den har under alla år fungerat ideellt och alla prenumerationsintäkter hade gått till att trycka och skicka ut tidningen.
– Rådande monopolsituation vad gäller distribution och att vi inte lyckats få bifall på vår ansökan om högre tidskriftsstöd har förstås bidragit till att vi tvingas lägga ned.
– Å andra sidan har vi fungerat lite grann som ett kampanjorgan för det förflutna. Vi har på vårt stillsamma sätt försökt säga att det förflutna inte bara är dammigt, mossigt, passé och irrelevant - det är fullt av fascinerande företeelser och lär oss en massa om varför vi är som vi är i dag. Jag vill gärna tro att det budskapet har nått fram till en del läsare i alla fall, säger Nessle.
Kapten Stofil själv kallar sig för världens främste bakåtsträvare och undertecknar sina obligatoriska arga insändare: "Med hopp om bättring".
Har Kapten Stofil nu skrivit sin sista insändare? Inte alls, säger Joakim Lindengren, som lovar en fortsättning en eller annan form:
– Jag kanske tecknar honom direkt för album. Eller om det osannolika skulle inträffa att någon tidning skulle erbjuda mig att publicera serien mot betalning.
Nu planeras en storslagen avslutning för tidningen. Förutom ett stort dubbelnummer kommer även ett saftigt album med Nessles bästa serier om den Maskerade Proggaren - "Proggarens stora röda" - att lanseras i samband med bokmässan.
Men vad som händer efter vet inte ens Stofilredaktionen.
– Det är det märkliga med att lägga ner tidningen: för första gången på elva år har jag inga tydligt utstakade framtidsplaner, säger David Nessle.
Hur ska ni försörja er nu?
– En helt felställd fråga. I ett trollslag undanröjs alla hinder att försörja sig. All tid vi lagt på obetalt arbete kan nu ägnas åt storslagen sellout, säger Nessle.
Hur blir sista numret?
– Så långt har vi inte kommit. Vi har fullt upp med att avveckla en tidning utan att totalt ekonomiskt kapsejsa. Men jag har lekt lite med tanken på en brottningsmatch mellan Kapten Stofil och Bunnyflickan på en klipphylla ovanför Reichenbachsfallen, funderar Joakim Lindengren.
Dan Andersson
kulturen@gt.se