ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Kallsvettig av fasa?

ANNONS:
Fråga Kulturen

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ring eller e-posta så tar vi reda på svaren.
Post: Fråga kulturen, GT, Box 417, 401 26 Göteborg
Telefon: 031-725 90 37
E-post: kulturen@gt.se

Visa merVisa mindre

BLIR MAN VERKLIGEN KALLSVETTIG AV FASA?

I den gamla deckare jag läser blir hjältinnan väldigt ofta kallsvettig av fasa. Men är detta något man blir i verkliga livet? Och finns det andra anledningar att kroppen blir kallsvettig än rädsla?

Jonna

 

SVAR: Att man blir blek och kallsvettig då man blir rädd beror på att våra stresshormoner, katekolaminer, slås på.

– Det finns ett antal stresshormoner, men de här så kallade flykthormonerna ger snabb effekt. Vi känner oss spända och beredda på det värsta, förklarar Gudmundur Johannsson, professor i endokrinologi (läran om hormonerna) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

De hormoniella effekterna är bland annat att blodkärlen i huden dras ihop så att man blir blek och lite frusen samtidigt som svettkörtlarna utsöndrar svett.

– Samma slags svettningar, orsakade av samma hormoner, kan du få vid ett blodtrycksfall. Hormonerna försöker motverka blodtrycksfallet och då får du i stort sett samma upplevelse. Vad det handlar om är att hormonerna dirigerar om cirkulationen i kroppen, stryper cirkulationen till exempelvis huden och i stället ökar den till hjärta, lungor och muskler. Hormonerna frisätter också en massa energi för kroppen så att vi ska ha energi att försvara oss eller att fly, fortsätter Gudmundur Johannsson.

Att det sedan kan kännas som om det är svårt att andas och att röra sig är mer psykologiskt – huvudet hinner kanske inte riktigt med.

– Det finns även vissa sällsynta sjukdomar, där man har en överproduktion av de här hormonerna, som kan ge de här effekterna. Men då har man anfall som kommer helt utan anledning och inte är relaterade till vare sig stress eller oro.

 

HUR VANLIGT ÄR GRÄDDFIL TILLL SILL?

Enligt min flickvän kräver sill både gräslök och gräddfil, själv kan jag gärna vara utan. Vad är egentligen ursprunget till kombinationen? Och är det verkligen så de flesta äter sin sill?

Nils

 

SVAR: Riktigt varifrån kombinationen kommer är nog svårt att slå fast, men det finns ju en viss logisk förklaring när man ser till årstiden.

– Så här års gick det att "lyxa sig" med grädde och framför allt är gräslöken som bäst. Men de flesta av de här standardiserade nationella rätterna kom till ganska sent, i vart fall en bra bit in på 1900-talet, svarar Håkan Jönsson, etnolog och forskare vid Lunds universitet.

Håkan, som specialiserat sig på mat och matkultur, är även kock och ledamot av Skånes livsmedelsakademi. Att syra grädde och vanlig mjölk med hjälp av mjölksyrebakterier är en gammal konserveringsmetod som även använts när det skulle vara lite fint. I sin moderna form – gjord på homogeniserad, pastöriserad grädde – lanserades gräddfilen i Sverige först 1952 och marknadsfördes då som en renodlad sommarprodukt.

– Krydda den salta sillen på lite olika sätt har man också gjort ganska länge. Men det var nog först en bit in på 1800-talet som man hade råd att använda den mängd socker som ingår i många av kryddblandningarna. Just matjesillen är ursprungligen från Holland, även om den där är lite annorlunda i smaken mot den vi har lärt oss att äta, berättar Håkan Jönsson.

Matjesill med gräddfil, gräslök och inte minst färskpotatis är för många svenskar starkt förknippat med midsommarfirandet. Och Håkan Jönsson skulle själv inte kunna tänka sig att äta matjesill utan just de tillbehören.

– Det är ju också något rent smakmässigt, hur det bryter av. Att det passar så bra med den lite friskare grädden till den salta sillen och löken som ger en lite mer distinkt smak.

 

Isolde Berner

Frågeredaktör

kulturen@gt.se

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
MITT EXPRESSEN - FÖR INLOGGADE
Mest lästa om kultur
Fler mest lästa om kultur
ANNONS:
MITT EXPRESSEN - FÖR INLOGGADE
UKRAINA

"Putin enade vårt land" Stefan Ingvarsson avslutar sin artikelserie från Lviv.

Möte i krigets skugga Stefan Ingvarsson rapporterar från bokmässan i Lviv.

Alla lögner går hem Dmitri Plax om den ryska mediala statsapparaten

Ryssland alltmer slutet Stig Fredrikson kommer hem från ett mörkt Moskva

Möte i krigets skugga Stefan Ingvarsson rapporterar från bokmässan i Lviv.

Vad sa du, sa du? Dmitri Plax ger en språklektion i maktens ryska.

Smutsiga pianofingrar Gunilla Brodrej om en Putinvänlig konsertpianist i New York.

Vad väljer du? Bladet eller Expressen? Karin Olsson undrar varför Martin Aagård låter som ett eko av propagandan från Ryssland

En omärklig revolution Karin Olsson möter historikern Timothy Snyder i Kiev.

Europas värderingar utmanas Karin Olsson om de intellektuellas svek mot Majdan.

"Svik oss inte igen" Sofi Oksanen vädjar i en exklusiv artikel västvärlden att stoppa Putin.

Mot bättre vetande Anna Hellgren undrar vad det är med Aftonbladet Kultur och Ukraina.

Ryska PEN: "Vi är emot invasionen" Rysslands intellektuella protesterar.

Vem hejar på Svoboda? Karin Olsson om Åsa Linderborgs hyckleri om Ukraina.

Rädslan för Majdan Stig Fredrikson om Putins skräck för folklig revolution i Ukraina.

Majdans moras Stefan Ingvarsson ger svenska medier bakläxa om Kiev.

Karin Olsson: Är ukrainarna de sista européerna? Curling har väckt större engagemang än när aktivister skjutits i nacken.

Ett inferno för oss Dmitri Plax om ett Ukraina som brinner för demokrati och oss alla.

ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: