Kallsvettig av fasa?

Publicerad

BLIR MAN VERKLIGEN KALLSVETTIG AV FASA?

I den gamla deckare jag läser blir hjältinnan väldigt ofta kallsvettig av fasa. Men är detta något man blir i verkliga livet? Och finns det andra anledningar att kroppen blir kallsvettig än rädsla?

Jonna

 

SVAR: Att man blir blek och kallsvettig då man blir rädd beror på att våra stresshormoner, katekolaminer, slås på.

– Det finns ett antal stresshormoner, men de här så kallade flykthormonerna ger snabb effekt. Vi känner oss spända och beredda på det värsta, förklarar Gudmundur Johannsson, professor i endokrinologi (läran om hormonerna) vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

De hormoniella effekterna är bland annat att blodkärlen i huden dras ihop så att man blir blek och lite frusen samtidigt som svettkörtlarna utsöndrar svett.

– Samma slags svettningar, orsakade av samma hormoner, kan du få vid ett blodtrycksfall. Hormonerna försöker motverka blodtrycksfallet och då får du i stort sett samma upplevelse. Vad det handlar om är att hormonerna dirigerar om cirkulationen i kroppen, stryper cirkulationen till exempelvis huden och i stället ökar den till hjärta, lungor och muskler. Hormonerna frisätter också en massa energi för kroppen så att vi ska ha energi att försvara oss eller att fly, fortsätter Gudmundur Johannsson.

Att det sedan kan kännas som om det är svårt att andas och att röra sig är mer psykologiskt – huvudet hinner kanske inte riktigt med.

– Det finns även vissa sällsynta sjukdomar, där man har en överproduktion av de här hormonerna, som kan ge de här effekterna. Men då har man anfall som kommer helt utan anledning och inte är relaterade till vare sig stress eller oro.

 

HUR VANLIGT ÄR GRÄDDFIL TILLL SILL?

Enligt min flickvän kräver sill både gräslök och gräddfil, själv kan jag gärna vara utan. Vad är egentligen ursprunget till kombinationen? Och är det verkligen så de flesta äter sin sill?

Nils

 

SVAR: Riktigt varifrån kombinationen kommer är nog svårt att slå fast, men det finns ju en viss logisk förklaring när man ser till årstiden.

– Så här års gick det att "lyxa sig" med grädde och framför allt är gräslöken som bäst. Men de flesta av de här standardiserade nationella rätterna kom till ganska sent, i vart fall en bra bit in på 1900-talet, svarar Håkan Jönsson, etnolog och forskare vid Lunds universitet.

Håkan, som specialiserat sig på mat och matkultur, är även kock och ledamot av Skånes livsmedelsakademi. Att syra grädde och vanlig mjölk med hjälp av mjölksyrebakterier är en gammal konserveringsmetod som även använts när det skulle vara lite fint. I sin moderna form – gjord på homogeniserad, pastöriserad grädde – lanserades gräddfilen i Sverige först 1952 och marknadsfördes då som en renodlad sommarprodukt.

– Krydda den salta sillen på lite olika sätt har man också gjort ganska länge. Men det var nog först en bit in på 1800-talet som man hade råd att använda den mängd socker som ingår i många av kryddblandningarna. Just matjesillen är ursprungligen från Holland, även om den där är lite annorlunda i smaken mot den vi har lärt oss att äta, berättar Håkan Jönsson.

Matjesill med gräddfil, gräslök och inte minst färskpotatis är för många svenskar starkt förknippat med midsommarfirandet. Och Håkan Jönsson skulle själv inte kunna tänka sig att äta matjesill utan just de tillbehören.

– Det är ju också något rent smakmässigt, hur det bryter av. Att det passar så bra med den lite friskare grädden till den salta sillen och löken som ger en lite mer distinkt smak.

 

Isolde Berner

Frågeredaktör

kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst idag