Näsduksträdet. När näsduksträdet blommar i maj-juni är köerna långa som på Liseberg. Foto: Lisa Irvall
Näsduksträdet. När näsduksträdet blommar i maj-juni är köerna långa som på Liseberg. Foto: Lisa Irvall

Japandalen - en plats att bara vara

Publicerad

Till de bästa utflykts-målen tar man sig inte för att göra saker utan för att bara vara.

Som Japandalen i Göteborgs Botaniska trädgård.

UTFLYKTSMåL

Har du stått i kö på Liseberg med sockerstinna barn och känt en flottig pizza vända sig i magen efter tredje turen med Balder? Har du promenerat i Slottsskogen, trampat i hundbajs, blivit överkörd av segwayåkare samt fått picknickfilten bortblåst av musikmaskiner som får dig att tro att Way Out West pågår året runt? I så fall är det bara ett (1) utflyktsmål som gäller: Japandalen i Botaniska Trädgården.

Själv upptäckte jag den här delen av Botan, som stammisar brukar säga, när jag var pappaledig.

Jag hade sedan länge odlat ett intresse för Japan i allmänhet och zenbuddism i synnerhet, och Japandalen var det närmaste man i Göteborg kunde komma de fantastiska tempelträdgårdarna i Kyoto. Inte för att jag någon gång har varit i Kyoto, men jag har sett Scarlett Johansson strosa omkring bland templen i filmen Lost In Translation.

Ofta satt jag där med min dotter.

I Japandalen alltså. Vi kunde tillbringa timmar bara med att låta oss bländas av solreflexerna i trollsländornas vingar när de cirklade över den lilla dammen med stenlyktan på andra sidan.

Allt det där känns dock länge sedan.

Nu har dottern fastnat i en prepubertal position framför datorn och skiter i trollsländor såväl som zenbuddister. Men jag, för min del, återkommer till Japandalen så ofta jag hinner.


Till en begränsad yta av den, borde jag kanske tillägga. Den består i stort sett av den röda bänken intill gångvägen, där man kan sitta i under rönnbärsapeln och keakiträdet och låta tiden gå.

Fast egentligen bryr jag mig inte mer om vad träden heter än vad min dotter gör. Så fort jag tittar på apeln och konstaterar att "Jaha, det där är en rönnbärsapel - malus toringo" så har jag gjort den abstrakt och distanserat mig från den, vilket är det motsatta av zen. I zen finns ingen dualism.

Visst behöver vi klassificera och katalogisera, av rent praktiska skäl, men varför inte avsätta en stund till att också meditera över följande rader av Werner Aspenström:

"Jag skulle inte vilja äga dessa fält.

Jag skulle vilja vara dessa fält."


Sedan kan jag förstås, om jag vill, ta till mig sig växternas namn som ren poesi: Malus toringa, zelkova serrata (keakiträdet) och davidia involucrata.

Sistnämnda har det svenska namnet näsduksträd, och är Japandalens främsta attraktion. När det blommar i maj-juni är köerna långa som på Liseberg, och de vita näsduksliknande bladen som omger själva blomman är onekligen spektakulära.

Men det bästa är som sagt att bara sitta där, en loj hösteftermiddag, i det till synes händelselösa.

En och annan besökare strosar förbi. Några stannar en stund, kastar småsten i vattnet, kliver över dammen på de traditionsenligt utlagda stenarna - så kallade japanska fotsteg - såsom Scarlett Johansson gjorde i filmen.

Jag betraktar dem från min vanliga plats. Ser dem gå vidare. Dröjer kvar en stund, trots ett kyligt drag i luften, när solen försvinner bakom keaki-trädet.

Bara för att jag kan det.

 

Ove Haugen
Ove Haugen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag