Kulturbryggan är på samma gång en statlig utredning och en försöksverksamhet med 25 egna miljoner om året att dela ut. Men varje projekt måste hitta andra medfinansiärer för att få bidrag. På det viset mer än fördubblades pengarna första verksamhetsåret 2011. 25 miljoner växte till 68 miljoner.

– En del bidrag kom från kommuner och regioner, men vi får också in helt nya privata finansiärer, bostadsbolag till exempel. Som Wallenstam i Göteborg. Eller Skistar som stöder kultur i skidbacken. Över 14 miljoner av pengarna kom från nya finansiärer, säger Ingrid Lomfors från Göteborg, chef för det pyttelilla kontoret på Karlavägen i Stockholm. Fast stöd betyder inte bara pengar. Foto: Melker Wickman

– Teknikbolag kan stötta med kunnande, teknik och utrustning. Eller fastighetsbolag kan låna ut lokaler.

Ett annat sätt att få in pengar är crowdfunding där allmänheten stöder ett projekt och donerar online. På det sättet fick företaget Cockroach pengar från 2 000 personer över hela världen för att utveckla äventyrsspelet The Dream Machine. Från Kulturbryggan fick de 235 000 kronor.

– Varje projekt måste dra in minst lika mycket pengar utifrån som de får från oss. Vi raggar inte sponsorer, men vi kan ge tips. Dessutom finns ett generöst komma i gångbidrag på 100 000 kronor där den sökande slipper ragga medfinansiärer, säger Ingrid Lomfors.

Uppdraget är att stödja nyskapande småskaliga kulturprojekt, sådana som kanske annars faller mellan stolarna. Som inte riktigt är film, men inte riktigt konst heller. Som inte är lokala eller regionala utan gränsöverskridande. – Vi ska vara ett alternativ till andra bidragsformer.

Att söka pengar ska inte vara krångligt här. Ingrid och hennes fyra medarbetare försöker nå nya målgrupper med ett enkelt tilltal.

– Vi prövar olika vägar att nå ut, vi har till exempel haft sju-åtta pitchverkstäder i bland annat Göteborg, Skövde och Halland.

Kulturbryggan letar också nya vägar att visa för kulturutövarna hur de ska kunna leva på sin konst.

– Ett bra exempel är Arte Luise Kunsthotel i Berlin, där en konstnär fått helt fritt inreda ett eget rum och sedan får procent på intäkterna varje gång en hotellgäst bokar rummet.

Inom kultursfären finns precis som inom andra områden osynliga makstrukturerna där redan etablerade utövare gynnar varandra genom tjänster och gentjänster. Hos Kulturbryggan fattas beslut om bidrag av en femmannakommitté med Bo-Erik Gyberg som ordförande. Men en bedömarpool på 30 personer från hela landet tittar också på ansökningarna.

– Vi ska vara oberoende av andra bidragsgivande kulturinstanser. Därför får våra bedömare inte sitta med i exempelvis statens kulturråd eller konstnärsnämnden.

Ändå blev det rabalder i våras när det visade sig att en bedömare fått pengar till sitt eget projekt.

– Självklart fick personen inte bedöma sitt eget projekt, jäv måste alltid anmälas, men vi har ändå tagit åt oss av kritiken och ändrat reglerna. I dag får inte de som sitter i bedömarpoolen söka pengar.

För Kulturbryggan är det viktigt att vara transparent.

– Alla som söker får feedback på sina projekt. Alla sökande är offentliga. Och alla ansökningar passerar två olika bedömare innan kommittén fattar beslut.

I bedömarpoolen sitter just nu 14 stockholmare, sju göteborgare, tre Malmöbor, två danskar och en vardera från Visby, Örnsköldsvik, Nynäshamn och Århus. Och precis som de flesta bedömare kommer från storstadsregionerna går även huvuddelen av pengarna dit. Första året gick 62 procent till Stockholm, 13 procent till Malmö och sju procent till Göteborg.

- Stockholm är ett dynamiskt kluster, här samlas de flesta kulturutövarna, så är det bara, konstaterar Ingrid Lomfors.

Nästan dubbelt så mycket pengar gick till Malmö som till Göteborg.

– Malmö är en väldigt intressant och dynamisk stad. Sen har vi kanske nått ut bättre i Malmö.

Hittills i år har Kulturbryggan delat ut 17 av sina 25 miljoner. Även i år dominerar storstadsregionerna. Av 41 beviljade projekt kommer 16 från Stockholmsområdet, vardera sju från Göteborg och Malmö/Lund och elva från orter.

I augusti gick ansökningstiden ut för de sista åtta miljonerna. 400 ansökningar har kommit in och i november kommer besked om vilka som får pengar.

Och i början av nästa år är det dags att söka pengar igen. Den som har ett litteraturprojekt kan passa på, inte mycket pengar har hittills gått till litteraturen...