Varje gång någon domedagsprofet siar om hoten mot Film i väst så slår Trollhättan till med ett nytt genialiskt motdrag. Det här året är den stora nyheten att Danmarks stolthet Zentropa väljer att flytta delar av sin verksamhet till Berlin – och Trollhättan.
– Vi är trötta på Danmark, dundrar Zentropas starke man Peter Aalbæk Jensen, i svart t-shirt med texten ”Fear”, matchande Film i Västs Tomas Eskilsson, som på sin tröja i stället fått epitetet ”Allas älskling”.
– Film i Väst är visionära och det här kommer att göra Västsverige starkare, fortsätter han och säger att han är mycket nöjd med att delvis lämna den danska huvudstaden.
Redan nu har Zentropa flyttat en del av sin teknik till Trollhättan och snart går flyttlådorna med än mer. Tanken är att teknisk personal från regionen ska nyanställas men att producenterna, åtminstone till en början, sitter kvar i Filmbyen utanför Köpenhamn.
– Man splittar tekniken mellan Berlin och Göteborg, för att stärka det tysk-svensk-danska samarbetet, och jag håller det inte för osannolikt att vi inom några år också kan ha ett par av deras producenter sittande hos oss. Det är ju inte bara film, utan tv också, som de ska göra, säger Film i västs vd Tomas Eskilsson nöjt.
Eskilsson menar också att Zentropas mer omfattande närvaro innebär att man kan säkra större och mer prestigefyllda samproduktioner till Trollhättan. Den mer omfattande tekniken gör att det kommer att skapas möjlighet att sy ihop en films totala postproduktion där.
På plats på den soliga Croisetten finns också representanter för flera av de dryga tjugotal filmer som Film i väst är inblandade i under 2007. Totalt investerar man 55 miljoner. På den internationella fronten tar Irland stor plats. Som följd av ett samarbete med Irish Film Board kommer två irländska filmer att delvis produceras i Trollhättan; Summer of the Flying Saucer, en ungdomsfilm med animationer av svenska Fido Film och Kisses, som delvis spelas in i Västsverige.
Just satsningen på animationen är ett medvetet val från Film i väst. I Tarik Salehs spelfilmsdebut Metropia är tekniken specialdesignad och i Mamma Mu och kråkan handlar det till exempel om traditionell animation.
– Vi vill utveckla resurser för olika typer av animation och håller nu också på att diskutera ett antal projekt med 3D-animation. Om drygt ett år räknar jag med att vi är i gång med nya tekniker, säger Tomas Eskilsson.
Bland de svenska bidragen så känns Ruben Östlunds uppföljare till Gitarrmongot självklart högintressant. De ofrivilliga heter filmen, som just går in i sista inspelningsfas hemma i Göteborg, medan Eskilsson i Cannes presenterar den som ”den mest profilerade svenska filmen nästa år”. I Cannes finns också Lars Jönsson från Memfis, också han mycket nöjd med att Lukas Moodysson bestämt sig för att göra en bred, stor, internationell film med inspelning på tre kontinenter och studioarbete i Trollhättan. Han räknar med färdig rollista i augusti och premiär september 2008. Venedig?
Och så tillbaka till Danmark, varifrån även två av de mest spännande samproduktionerna stammar. Simon Staho, jobbar återigen med Mikael Persbrandt i Himlens hjärta och Pernille Fischer, som vann pris med sin En Soap i Berlin för två år sedan, återvänder nu med Pojkar och flickor dansar, en film som utspelar sig på en dansskola. Låt oss hoppas på att filmunder smittar och att vi kan få ett eget svenskt också, nu när det danska är på väg att flytta hit.
