Sanna Ingerma Nilsson. Foto: Patrik Gunnar Helin
Sanna Ingerma Nilsson. Foto: Patrik Gunnar Helin

Heliga Johanna från slakthusen: Folkteatern i Göteborg

Publicerad
Uppdaterad
Nils Schwartz ser Heliga Johanna från slakthusen på Folkteatern i Göteborg.
Melanie Mederlind har gjort något både storslaget och småskuret av Bertolt Brechts Heliga Johanna från slakthusen på Folkteatern i Göteborg - ett oratorium för blandad kör och köttfabrikör. Det är den 37 personer starka kören som står för det storslagna, och en trio synkront agerande fabrikörer som levererar det småskurna.
Mederlind har specialiserat sig på tysk dramatik och då är det naturligt att hon nu också arbetar med en tysk scenograf. Fast Katrin Nottrodts scenrum är lite av en paradox i svensk teater. Här spelar man ju alltsomoftast i nedlagda fabrikslokaler - i den nyrenoverade Folkteatern måste man tillverka en lagom sliten miljö, fläckad av fett och intorkat blod från den industriella djurhanteringen.
Det hindrar inte att just scenrummet med dess rörliga fondvägg tillhör det storslagna i föreställningen - slutscenen med en snöig, förkrossad och döende Johanna i centrum, överröstad av kören, är en av det mäktigaste teaterfinaler jag har sett.
Johanna i Sanna Ingermaa Nilssons gestalt är en käck liten ordning i frälsningsarméuniform. Med mikrofon i handen förflyttar hon sig mellan fattiga och rika likt en programledare i tv. Den svartklädda kören representerar arbetarkollektivet, i vilket Sanna Hultmans Fru Nuckerniddle är den enda individualiserade gestalten - en kommunistsympatisör.

Brecht skrev pjäsen 1931, då motsättningarna mellan kommunister och socialdemokrater beredde vägen för Hitler. Nu handlar pjäsen visserligen om slakterinäringen i Chicago, men ingen i den samtida publiken kan rimligen ha missförstått var den agitatoriska arenan egentligen är belägen.
Bortser man från den dåtida tyska inrikespolitiken har Heliga Johanna å andra sidan fått högst förnyad aktualitet i och med den ännu pågående finanskrisen, den allvarligaste sedan kraschen 1929, i vars efterskalv Brecht skrev sin pjäs.
Det är samma sorts kapitalister då som nu. Jag skulle gärna kallat deras affärsmetoder svinaktiga om det inte vore för att just svin tillhör slaktoffren på den heliga profitens altare.
Vi har här en fabrikör, Anders Granells Mauler, som braverar med ett samvete, men ändå med hjälp av sin mäklare (Eli Ingvarsson) pressar konkurrenterna mot konkurs (som arbetarna får betala priset för). Pontus Lundins, Jonas Sjöqvists och Shebly Niavaranis treenighet i replik och mimik är komisk i sig, men också en påminnelse om att kapitalister är och förblir samma opersonliga kollektiv i uniform klädsel.
Jag tror att Melanie Mederlind har förstått Brecht bättre än Brecht själv.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag