Med gedigen research och ett osvikligt patos för vad som en gång kallades arbetarklass hoppar Renzo Aneröd mellan litterär fiktion och dokumentärer i samarbete med filmaren Bo Harringer. Det ena ger det andra. Huvudsaken är att han lyckas komma nära en ärlig bild av hur människor i Göteborgs marginaler lever och reagerar. Och varför.
- Jag får mycket skit för att jag inte moraliserar och vissa har åsikter om hur jag skriver, men jag rensar bort allt det där. Det viktiga för mig är att få fram känslor, tillstånd och orsaker och sen får folk tycka vad dom vill.
- Jag kan å andra sidan trösta mig med att filmerna vevas flitigt på skolorna och att ”Löftet” var den mest lästa boken på flera kåkar. Den och ”Ondskan” nämner många som annars aldrig läser böcker…

Uppföljaren till den hårdkokta ”Löftet” heter ”Vildsvinet”. Om den förstnämnda kretsade kring Renzos egen 70-talsgeneration i norra förorterna tar den senare sitt avstamp i Backa-branden och en skildring av människor med kurdiskt och muslimskt ursprung.
- En utmaning att gå in i huvudet på människor med delvis helt andra erfarenheter. Det var en okänd värld för mig. Men jag fick god hjälp av Karwan Faraj och fick massor av stoff både kring gängbildningar och kriminalitet och religiös fundamentalism.
- Okej, det är stundtals rätt hårdkokt, baserat både på verkliga händelser och sånt som kan hända när som helst. Jag tror ändå inte att någon skulle kunna läsa boken enbart som en spänningsroman. Här finns känslomässig problematik också - speciellt i samband med lillasystern Dilsas kamp för att få leva lika självständigt som andra svenska tonåringar.
Att nästa projekt - både litterärt och filmdokumentärt - kretsar kring ungdomar som drar in i nationalism och blågul rasism kan låta som en diametral motsats. Men Renzo Aneröd hävdar med emfas att det bara är två sidor av samma mynt. Det handlar om människor som genom svek, utanförskap och marginalisering dras in i en svart-vit värld av rädsla, hat och grupptryck.
Problem som måste ses. Röster som måste höras. Inte för att budskapet är sunt eller ens försvarbart. Men för att det ger en viktig bit av pusslet - vad som gått fel både hos individ och samhälle.
- Och vad jag än gör så handlar det lik förbannat om arbetarklassen.
Ja, du har ständigt samma förbannade underdog-perspektiv på Göteborg och Sverige som Peter Birro och Janne Josefsson. Hur länge orkar du?
- Jag har gett mig fan på att spegla utanförskapet innan jag fyllt 40. Sen har förhoppningsvis den malande röda energin coolat ner lite så att jag kan tjäna några miljoner på en mysig deckare, säger han med ett skratt.
- Fast dom där andra du nämnde är ju äldre än mig, så det bådar inte gott…