Gjorde polisen rätt?

Publicerad
Uppdaterad
Jag kan tänka mig att fyra minuter är ett krävande kortfilmsformat. Å ena sidan är det tillräckligt med tid för att berätta en hel historia. Å andra sidan är det alldeles för kort för att historien ska hinna fördjupas och inbjuder, i olyckliga fall till ett andfått berättande tyngt av schabloner. I lyckligare fall blir det som i ”Första kapitlet, andra paragrafen”, i regi av Tomas Haglund, som nu kan ses på nätsidan Glimtz.net: en blixtbelysning av det förbisedda och mörklagda i tillvaron som vi annars har svårt att få syn på.
Filmen, som är baserad på verkliga händelser berättar om ett nattligt möte mellan två poliser och en uteliggare, gestaltade av Faktumförsäljarna Thomas Lehman och Åke Nilsson, som själva är hemlösa, och skådespelerskan Åsa Gustafsson från Teater Aktör.

En situation, som till en början handlar om polisernas oförmåga att hjälpa – de behandlar den hemlöse mannen rätt hyggligt och låter honom värma sig i polisbilen en stund, men upplever att de inte kan göra mer – får en oväntad, omskakande vändning när den kvinnliga polisen bestämmer sig för att på ett drastiskt vis ändå hjälpa den hemlöse. (jag ska inte avslöja hur, det skulle förstöra hela filmupplevelsen!)

Därmed ställs frågan om medmänsklighet på sin spets.
Filmens titel syftar på den del av Statsskickets grunder som inleds med orden: ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet”; en snygg deklaration som här kompliceras med enkla medel och sparsmakad dialog av Anders Nordberg.
Vad som gör historien intressant är att man måste ta ställning till ett moraliskt dilemma, nämligen poliskvinnans handling, som är lika brutal som begriplig. Först får man svindel, hickar till. Sedan infinner sig en skavande obehagskänsla av att det hon gör faktiskt är följdriktigt. Det är inte lite på fyra minuter.

Malin Lindroth
kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag