Oklar definition. Initiativtagaren och journalisten Johanna Koljonen vill fortsätta #prataomdet. Men vad är egentligen "det"? Foto: Skugge&co
Oklar definition. Initiativtagaren och journalisten Johanna Koljonen vill fortsätta #prataomdet. Men vad är egentligen "det"?  Foto: Skugge&co

Frågan om det

Publicerad

I samband med HBTQ-festivalen fortsätter samtalet om gränser och sexuella övergrepp, under rubriken Fortsätt #prataomdet, på Stadsteatern.

#prataomdet har blivit bok och på Nya Studion arrangeras ett samtal i två delar. Den första delen: en uppläsning av ett urval av alla de texter som beskriver och bearbetar sexuella övergrepp, obehagligheter, svårigheter med gränser mot sig själv och andra. Den andra: ett panelsamtal på samma tema med initiativtagaren och journalisten Johanna Koljonen i spetsen.

Det är oundvikligt att fråga sig vad "det" är i "prata om det". I beskrivningar av projektet används ordet gråzon om och om igen för att beskriva situationer som inte går att lagföra som sexuella övergrepp eller våldtäkt. Men gråzonsordet saknar helt gränser. "Det" kommer att handla om nästan vad som helst. Aldrig definierat och svällande av berättelser blir "det" mer och mer tömt på betydelse allt eftersom kvällen går. Det är som om det ska vara tyst kring "det". Att prata och prata tycks inte hjälpa mycket.

 

I uppläsningarna – varierande i kvalité men kvällens behållning – används inte ordet gråzon. Texterna är mycket mer konkreta än så. Även om frågan om vems fel det var hålls öppen, så flyter inte pratet ut i gråzonen. Att prata om det – eller rättare sagt, skriva om det – får vara terapeutiskt, får ge klarhet, exakthet. Det finns utrymme att faktiskt drabbas av insikter. Att se en struktur i blixtbelysning, mitt i minnet av en tonårsfylla eller ett sovrumsgräl.

Det sorgliga med texterna och läsningen är ofta inte ämnet, utan den ironiska tonen. Självdistansen hos den som vet att hon kommer att bli missförstådd och misstrodd. För om det var så enkelt som RFSU:s representant i panelen, Maren Rose Melez, påstår: att det är ett övergrepp när man själv känner och definierar en händelse som ett övergrepp, då skulle det här sam­talet knappast behövas. En av skåde­spelarna, Ylva Gallon, gör läsningen precis så anspänd som texten och ämnet kräver. Som om hon har ett tryck över bröstet. Hon har ingen ironisk ton och ser inte obekväm ut med sina vardagskläder och sin brist på roll att träda in i.

 

Drömmen om kroppslig, extatisk, ordlös kommunikation står i det här samtalet som motsatsen till klok och rationell sexualupplysning för vuxna. Om vi bara får veta lite mer, då kommer minsann inte sex användas som maktmedel mer. I allt pratet är det det jag hör. Det påpekas gång på gång, denna brist på sexualupplysning: tystnaden som gör att vi "antar" saker, lär oss från orealistiska filmer och romantisk litteratur. Och i det bästa av samtal uppstår väl en möjlighet att ställa oställbara frågor, få insikter och kunskap, perspektivbyte och förståelse. Fortsätt #prataomdet efterfrågar sexualupplysning för vuxna och tillhandahåller just det. Är det mysigt och fnittrigt och sexualbejakande? Ja. Men vi har tillgång till "ja" redan. Det är att ställa frågan så att det är möjligt för den som svarar att svara "nej" som är det riktigt svåra.

 

Kajsa Widegren

kulturen@gt.se

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag