Säger göteborgare verkligen "Götet"?

En av mina kompisar som flyttade från Göteborg för rätt många år sedan kallar stan för "Götet". Är det ett göteborgskt uttryck egentligen? Det är ju inte direkt något som göteborgare säger i dag.

SVAR: - Att spåra uttrycket Götet visar sig inte vara helt lätt, men Lars-Gunnar Andersson, språkvetare och professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, gör en djupdykning i arkiven för oss:

- Det äldsta belägget för "Götet" hittade jag i artikeln "Ur en Stockholmsnasares ordförråd" skriven av språkvetaren Gösta Bergman 1929. I Stockholmsnasarnas, gårdsförsäljarnas, ordförråd fanns många ord de snappat upp på olika håll, från till exempel romani och månsing - västgötaknallarnas språk.

Månsing var, enligt Nationalencyklopedin, ett "hemligt språk" som använts sedan 1700-talet och där vissa ord bytts ut eller ombildats för att knallarna skulle kunna utbyta information med varandra utan att närvarande kunder eller leverantörer förstod.

- Min gissning är att ordet "Götet" är baserat på "Göthäcken", vilket är månsing för Göteborg och finns belagt från 1902. På samma sätt kallade knallarna exempelvis Alingsås för Alhäcken och Falköping för Falhäcken. Häcken står ungefär för stad/bostad.

I Kals Odbok, där Sven Schånberg i slutet av 1960-talet listade göteborgska ord, finns Göthäcken med men inte Götet.

- När det gäller om göteborgare använder ordet eller ej, så finns det en halv miljon göteborgare och säkert använder några av dem Götet. Själv gör jag det inte, säger Lars-Gunnar Andersson.

Han drar sig dock till minnes en kamplåt för IFK Göteborg, av dansbandet Schytts i slutet av sjuttiotalet, som löd:

"Vi är änglarna från Götet och publikens eget lag

vi ska visa vad vi går för, nu ska det bli friska tag."

Vem tejpade trädet?

Varför har man virat silvertejp runt ett av träden i nya Allén? Någon som skojar? Eller för att rädda ett påkört träd som skadat barken? (Finns det någonstans som bilarna kör på så många träd som i nya Allén?) Och kan man i så fall verkligen tejpa ihop trädet så det läker igen?

SVAR: - Vem som gjort det vet jag inte - det är inte vi, men det är förmodligen en chansning tagen från något håll för att försöka rädda trädet, svarar Tage Nilsson, parkintendent på park- och naturförvaltningen som har hand om träden i Nya Allén.

Och jo, om det inte gått för lång tid sedan skadan uppstått och den inte är för stor, så kan man få barken att växa ihop igen.

- Vi brukar göra det med mindre blessyrer men inte så som det såg ut där. Vi sätter först silvertejp och sedan en svart yta längst ut så att det inte drar in något solljus.

Tage Nilsson bekräftar att det händer ganska ofta att folk kör på träd i Nya Allén, inte minst i svängen utanför restaurang Trädgårn.

Vad är en fyrk?

Fyrktorget är ett väldigt konstigt namn på ett torg i Göteborg. Vad kommer det namnet ifrån? H amilton

SVAR: - Fyrk, av medellågtyskans vêreken, en diminutivform av vêr - fyra, var ett svenskt mynt som präglades första gången 1478. En fyrk var det samma som en halv örtug, eller fyra penningar - det vill säga en sjättedels öre.

I det medeltida nordiska myntsystemet var penning den lägsta enheten och kom till omkring år 1000. Örtug var från början en vikt och användes fram till 1370 endast som en räkneenhet och inte som fysiska mynt. De första örena präglades först år 1522.

Då gatorna i Högsbotorp namngavs på 1950-talet fick många av dem namn efter gamla svenska och utländska mynt och i området finns till exempel både Pennygången, Örtugsgatan och Fyrkgången.

Fyrktorget kom dock till först år 1994.