FÅR ALLA LIKA MYCKET BETALT?
Jag var på Tosca på Göteborgsoperan och kollade orkestern nere i orkesterdiket och började fundera. Vissa musiker gör ju väldigt lite under en konsert, till exempel slår ihop två cymbaler och sen har de inget att göra under en halvtimme eller så. Hur tränar sådana musiker? Och får de lika mycket betalt som de andra som måste jobba under hela konserten?
B.S.
SVAR: Alla som är på plats i orkesterdiket får lika mycket betalt, svarar Mette Berntzen, orkesterchef på Göteborgsoperan.
- De jobbar ju inte på ackord och även om en del musiker kanske har långa pauser och det de gör inte är lika exponerat, så måste de förbereda sig lika mycket. I en del repertoarer har kompositören kanske inte använt så mycket slagverk, men i andra stycken är det väldigt mycket och jättekrävande.
Musikerna i slagverkssektionen spelar därtill flera olika instrument som exempelvis de mer melodiska xylofon och klockspel.
- Det är faktiskt enklare att vara med och spela hela tiden än att sitta och vänta och räkna sina pauser. Det är väldigt påfrestande, förklarar Mette Berntzen.
I Göteborgsoperans orkester finns fyra slagverkare. I de flesta uppsättningar medverkar två på slagverk och en på pukor.

KOMMER ORDET BOHEM FRÅN BÖHMEN?
Han/hon är en riktig bohem säger man ju om folk som lever lite "slarvigt". Bohemia är det engelska namnet för Böhmen? Är det därifrån uttrycket kommer och var människorna i Böhmen speciellt "slarviga"? K och S

SVAR: Bohemia, Böhmen, kommer av latinets Boiohaemum och är bildat av "bojer", namnet på ett keltiskt folkslag som tidigare befolkade området.
Det franska "bohème", det vill säga en person från Böhmen, användes även om romer som ansågs härstamma från just Böhmen. Något som, enligt Gösta Bergmans Ord med historia ska ha berott på att de första romerna som dök upp i Frankrike sade sig komma från Böhmen.
I Sverige började ordet användas först vid slutet av 1800-talet, efter att Henri Murgers roman Scènes de la vie de bohème från 1851, översatts till svenska med titeln Vagabondlif i Paris. I boken skildras Murgers och hans konstnärsvänners "oregelbundna och vagabondartade" liv i Paris. Puccinis opera Bohème bygger på Murgers roman.
En av de första svenskar som använde ordet i skrift var ­GustafFröding som i sin Nya dikter från 1894 skrev "Det var en gång när jag var mycket ung, då hvarje möda var mig lång och tung, och på bohèmens vägar dref jag."
I dag används ordet, enligt Nationalencyklopedin, mer allmänt om någon som "lever ett fritt liv som avviker från mängdens".


VEM BOR I HUSET?
Vem bor i det lilla gula huset på Nya Varvet, undrade Carin förra månaden, och vi försökte med hjälp av läsarna ge henne svar. Nu har vi till slut fått klarhet i vad det lilla gula huset på stolpar användes till då det begav sig.

KOMMENTAR: Mats Brattberg, systemingenjör på Marinbasen, stationerad i Skredsvik, Uddevalla, har letat fram både gamla ritningar och bilder av den avmagnetiseringsanläggning som en gång fanns på Nya Varvet. Det lilla huset är utmärkt som "kiosk för mätstation".
- Där fanns instrument för att kunna mäta fartygens magnetiska status innan och efter avmagnetisering. Det gick en kabel från huset ut till sensorer på botten som fartyget gick över, förklarar Mats Brattberg.
Själva avmagnetiseringsstationen låg i andra ändan av Nya Varvet, åt Röda Sten-hållet. På botten av en muddrad ränna gick en avmagnetiseringsspole på räls under fartygen.
- I teorin bra, men den havererade ofta. På de stationer vi har i dag är spolen fast och fartyget går över.
I dag finns det tre avmagnetiseringsstationer i Sverige varav en ligger utanför Grötö, Lysekil.

Isolde Berner
Frågeredaktör