"Storstäder gör mig bara rädd". En stad ska vara som Göteborg 1935, när det bara fanns ett trafikljus." Så skrev Bengt Anderberg på GT:s kultursida om varför han lämnat födelsestaden Göteborg och bosatt sig på Bornholm. Foto: INGVAR ANDERSSON
"Storstäder gör mig bara rädd". En stad ska vara som Göteborg 1935, när det bara fanns ett trafikljus." Så skrev Bengt Anderberg på GT:s kultursida om varför han lämnat födelsestaden Göteborg och bosatt sig på Bornholm. Foto: INGVAR ANDERSSON

"Det saknas en sådan röst i Sverige i dag"

Publicerad

Det har blivit för tyst om författaren Bengt Anderberg.

Men ett nybildat litterärt sällskap i Göteborg vill väcka liv i hans minne och få hans böcker utgivna igen.

Bengt Anderberg-sällskapet bildades i april. I onsdags blev jag medlem nummer 43. För trots att det nu gått 15 år sedan vi träffades är författaren levande i mitt minne.

Den gången pratade vi om hans ny-utkomna Göteborgsroman "Amorina". Det gällde att passa på när Anderberg övertalats att lämna sitt Bornholm, det hände inte så ofta.

Han trivdes inte längre med födelsestaden Göteborg, vilket han vackert skrev om på GT:s kultursida. Eller som han uttryckte det:

"Storstäder gör mig bara rädd. En stad ska vara som Göteborg 1935, när det bara fanns ett trafikljus."

Ändå är det inte precis rädsla och feghet man förknippar med författaren vars skandalroman "Kain" redan 1948 gjorde att han hotades av sedlighetsåtal. Och han blev inte "snällare" med åren:

"Jag blir allt rödare och mer upprorisk och jag är nöjd med det. Och jag hoppas den dagen kommer när jag kan dö lika upprorisk och hädisk, annars skulle det vara för jävligt, tycker jag, att svika sin ungdoms ideal."

Men han tyckte om att vara hemma:

"Att skaka fram på tåg är så oerhört långtråkigt, att bo på hotell så ohemtrevligt och trist, att i all hast se på sevärdheter gör en bara förvirrad. Vilken lättnad att komma hem till sin trygga håla! Och läsa om världen i lugn och ro! För respengarna köper man naturligtvis böcker."

Redan när han var åtta och bodde i ett Göteborg med bara 250 000 invånare visste han att han skulle bli författare. Det blev han också, han skrev romaner, diktböcker, dramatik, essäer och var bibelkommissionens språkexpert vid ny-översättningen av gamla testamentet.

Om Bibeln och tro hade han många åsikter, bland annat på denna kultursida:

"Att läsa Paulus är som att komma in i ett korvhorn med utsikt in i ett ändlöst, grått fjälster. Obegripligt att så många stora andar har fallit för honom. Men det är väl tron som gör'et."

Stora ord var han skeptisk emot och använde sällan:

"Tror egentligen inte på någonting, utom att allt skall gå åt helvete. Som det ju också gör, låt vara om 75 miljarder år, när det meningslösa kretsloppet har stannat. Så härligt det ska bli med ett äntligen fridfullt universum, fyllt av en stillsam, obestämd strålning, där allt liv för länge sedan är bortglömt."

Både under vårt samtal och i sina texter på GT:s kultursida återkom Bengt Anderberg ofta till döden. Det kommer väl automatiskt när man blir gammal, funderade han.

Dö ville han egentligen aldrig:

"Hoppet sägs vara det sista som överger människan. Ja, kanske inte det allra sista. Bitterheten och avundsjukan har också sin plats på dödsbädden, tätt intill den döende. 'Ni som står här runtomkring, ni får veta hur det gick för Gais, hur det gick med politiken och hela världsförloppet - och det får inte jag!' Men slutligen får bitterheten och avundsjukan maka på sig. Hur svag man än månde vara, så förblir hoppet att man skall bli den första människan som övervinner döden." Och det berodde väl lite på vad som skulle hända efter döden:

"Man tycker sig eller säger sig inte vara rädd för döden. Men nog är det en äcklig tanke att man snart skall börja ruttna och ätas upp av maskar och bakterier. Det svarar illa mot drömmen om att fjunlätt förfinad sväva i kretsloppet på andra banor och få plats i en rosenbuske eller i ett moln."

Nu har det gått åtta år sedan Bengt Anderberg gick bort och det har blivit tyst om författaren.

- Alldeles för tyst! Vi var några stycken som tyckte att han inte fick försvinna från litteraturen. Han hade ett unikt sätt att formulera sig om världen och naturen och livet. Var både orädd och beläst och bildad. Och en av de mest bibelkunniga jag mött för att vara ateist, säger Uno Rodin, ordförande i det nybildade Bengt Anderbergsällskapet som vill sprida kunskap om författaren och få till stånd nyutgivning och inläsning av hans böcker.

Medlemmar i sällskapet är bland andra Ulf Andrée som gjorde dokumentärfilmen om Anderberg 2000, författaren Claes Hylinger, folklivsforskaren Bengt af Klintberg och brodern Rolf Anderberg, idag 92 år.

Ingrid Norrman
Ingrid Norrman

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag