Björn Rung. Foto: Anna Bergkvist
Björn Rung.  Foto: Anna Bergkvist

"Det allra enklaste" – En kolsvart historia

Publicerad

Björn Runge: "Det allra enklaste", Lind & co, 424 s.

Regissören Björn Runge debuterar som romanförfattare med "Det allra enklaste", en mörk berättelse om svekets mekanismer och dess förmåga att gå igen i andra och tredje led. Det är en roman som med avstamp i 2011 rör sig tillbaka till 40-tal och 70-tal men också till en framtid präglad av epidemier och klimatförändringar.

Läsaren får följa tre generationer av en familj: sonen Vincent som liksom författaren är filmregissör, hans far Allan som växer upp med en ensam mor och till sist Vincents dotter Nina som binder ihop det hela i epilogen - dock utan att ge några egentliga svar eftersom detta är en roman byggd på scener, stämningar, känslor och situationer snarare än framåtrörelser och slutpunkter.

När berättelsen börjar befinner sig Vincent i en äktenskaplig kris som han löser genom flykt. Faderns nattliga telefonsamtal lockar honom ut på en resa till det förflutna, en resa fylld av mörker, skuld, minnen av förträngda händelser som nu kommer upp till ytan och leder Vincent allt längre in i något som är både skrämmande konkret och mardrömslikt overkligt. Just denna balansgång präglar hela romanen.

I nästa parti skildras Allan, hans symbiotiska kärlek till modern som arbetar som servitris och uppväxten i ett restaurangkök där han möter och lär känna vuxenvärlden.

I 70-talsavsnitten är Allan vuxen familjefar ständigt på jakt efter pengar och ständigt jagad av skulder, medan Vincent är den som tar hand om den allt trasigare modern. Allan som en gång sveks av sin mamma sviker nu sin son och så fortsätter det med den vuxne Vincents blindhet inför sin egen familjs längtan efter närhet medan han är upptagen av sitt arbete.

 

Denna vardagliga dramatik förstärks i romanen genom den svärta som kommer ur Allans skumraskliv, penningjakten och de underliga typer som dyker upp i familjens hus för att kräva in pengar. Den vuxne Vincent minns allt märkligare scener av våld och mord och tvingas till sist - i verkligheten eller drömmen - möta konsekvenserna.

Det är en stark brygd, en tät och mörk väv där allt växer i och ur vartannat. Här finns, inte minst i 40-talsavsnitten, en kraftfull språklig energi, men här finns också en brist på nyanser som så småningom gör mig som läsare avtrubbad. Mörkret är så kompakt, vuxenvärlden så vidrig, sveken så många, lukten av spya och ångest så konstant, våldet och misären så genomgående.

Det är ett mörker som är så mörkt att det skymmer sig själv och som till sist också står i vägen för min läsning.

Ellen Mattson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag