Vi lever i en globaliserad värld. Alla kan vi enkelt åka vart vi vill. Safari i Kenya. Regnskog i Bolivia. Kinesiska muren. Varför inte? Det är bara att välja. Och vill vi jobba ett tag i ett annat land så är det nu för tiden sällan något större problem.
Visst är det underbart med globalisering och frihet. Det är lätt att glömma att denna frihet bara omfattar en minimalt liten minoritet av jordens befolkning. Hur lätt är det för en kenyan att åka till Liseberg? Eller för en bolivian att besöka Vasamuseet? För att inte tala om svårigheterna för fattiga människor som, likt en gång Karl-Oskar och Kristina, skulle vilja emigrera till ett land där de kan försörja sig och sina barn.
De flesta behöver inte bara pengar för att kunna resa utan också visum och tillstånd som är omöjliga att få för den som inte är född i den rika delen av världen. Och hur lätt är det att ta sig till Europa för att utnyttja den mänskliga rättigheten att söka skydd undan krig, förtryck och förföljelse?
Den belgiska filmen Illegal som visas på Göteborgs filmfestival påminner om skillnaden mellan oss få som haft lyckan att födas på rätt sida av fästningsmuren och alla de som inte haft samma tur. Ryska Tania (spelad av Anne Coesen) har levt ett relativt välordnat liv under många år i Belgien med sin son. Så kommer ett avslagsbeslut på hennes ansökan om uppehållstillstånd.
Livet slås sönder, hon tvingas skaffa falska papper via maffian och bränner sina fingertoppar så fingeravtrycken försvinner. Det hjälper inte. Hon grips och sätts i fängelse.
Där möter hon en chilensk kvinna och hennes dotter. Hennes farmor var slav, hennes mor torterades av Pinochet och nu ska hon skickas tillbaka. Hon möter Aissa från Mali som tar sitt liv efter att hon misshandlats och våldtagits i samband med ett avvisningsförsök.
En ensamstående mor försörjer sig som fångvaktare.
”Vad har du för rätt att moralisera? Hur ska jag annars kunna försörja mina barn? Det finns inga jobb”, svarar hon på Aissas fråga om hur hon kan jobba med detta.
Senare frågar fångvaktaren Tania om det inte skulle vara bättre att åka tillbaka, om det verkligen är värt helvetet i fängelset.
”Vad vet du om hur det är, vad jag varit med om”, är Tanias svar.
Tania försöker på alla möjliga och omöjliga sätt att komma ut ur fängelset för att återförenas med sin son. Hon försöker dölja sin identitet men när det är omöjligt försöker hon använda sin vitryska väninnas för att söka asyl. Bara för att inse att hon då blivit ett Dublinärende och ska skickas till Polen…
Efter ett misslyckat avvisningsförsök misshandlas Tania svårt. Men fallet uppmärksammas i medierna. Hon blir kvar. Kanske. Möjligen. Men hur länge? På vilka villkor?
Filmen av Olivier Masset-Depasse har vunnit pris i Cannes och är Belgiens Oscarskandidat. Den bygger på ett omfattande undersökningsarbete av en värld som finns överallt omkring oss men som ändå är osynlig för de flesta. Eller vill vi inte se den?
Filmen är ömsint, tänkvärd och mycket sevärd. Med skakig dogmalik handkamera hjälper den oss att öppna ögonen för en värld som finns omkring oss. Just här. Just nu.
Henry Ascher
kulturen@gt,se
Henry Ascher är en av initiativtagarna till och medicinskt ansvarig för Rosengrenska-Röda korsets vårdförmedling för papperslösa.
