ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Därför heter det Kungsbacka

ANNONS:
Fråga kulturen

Fråga om vad som helst som har med kultur att göra. Inget ämne är för stort, för litet eller för pinsamt. Skriv, ringa eller e-posta så tar vi reda på svaren.

Post: "Fråga kulturen", GT, Box 417, 401 26 Göteborg

Telefon: 031-725 90 37

E-post: kulturen@gt.se

Visa merVisa mindre

Varför heter Kungsbacka Kungsbacka? Vilken kung har varit där, undrar Helena och får svar i Frågespalten.

DÄRFÖR HETER DET KUNGSBACKA

Min man och jag kom i diskussion om namnen Kungälv och Kungsbacka. Att Kungälv har med kungar att göra är ju inte så konstigt eftersom det var en gränsstad där kungar möttes från tre länder. Men Kungsbacka? Vad gjorde kungen där, undrar vi!

Helena

Foto: Bertil Holmström   Foto: Bertil Holmström

SVAR: Namnet Kungsbacka finns belagt från 1382 och heter då Konghens Backe. Förleden syftar på att platsen hyste kunglig egendom, berättar Catarina Röjder på Dialekts-, ortnamns och folkminnesarkivet i Göteborg. Exakt vad det var för egendom framgår inte men enligt den historiebeskrivning som Kungsbacka kommun ger på sin hemsida, låg här på medeltiden en dansk gränshandelsplats och en befästning kallad Kungsbackahus, vilken finns omnämnd 1366.

I danska skattelängder från 1200-talet nämns även Tölö Kungsgård, vars marknadsplats förmodas ha varit början till staden Kungsbacka.

När det gäller Kungälv så omnämns staden i skrift 1280 och skrevs då Konunga­hellu. Hellu är en form av hella, det vill säga häll och syftade förmodligen på en bergshäll som användes som landningsplats för båt. Och, precis som du skriver, ska de tre nordiska kungarna ha träffats här år 1101 för att sluta fred. I vart fall om man får tro Snorre Sturlasson som skrev om det hela cirka 100 år senare.

 

MARIAS NAMNSDAG ALLTID DEN 28

Förr var skottdagen den 24 februari, men plötsligt ändrade man till den 29. Varför det? Och varför valde man från början ett så konstigt datum som den 24? Karl Henrik

Maria Montazami har namnsdag den 24/2 Foto: Emil Nordin Maria Montazami har namnsdag den 24/2 Foto: Emil Nordin

SVAR: Att skottdagen inföll den 24 februari hänger ihop med att de gamla romarnas år bara bestod av tio månader, med början i mars och slut i december. Alla månaderna innehöll 30 eller 31 dagar. Kalendern innehöll totalt 304 dagar, vinterdagarna mellan december och mars räknades helt enkelt inte. Alla tidigaste kända kalendrarna baserade sig på månens gång och stämde inte överens med hur lång tid det faktiskt tar jorden att snurra ett varv runt solen.

Så småningom lade romarna till de två extra månaderna men året började fortfarande den 1 mars. När det behövdes för att åren skulle "gå jämt upp" kapades årets sista månad, februari, till 23 dagar för att få plats med en extra "skottmånad".

År 46. F. Kr infördes den så kallade julianska kalendern, uppkallad efter kejsaren Julius Ceasar, som innehåller 365 dagar. Genom att stoppa in en extra dag vart fjärde år blev skottmånaden överflödig och det naturliga var att göra detta i slutet av februari, eftersom det var den månad som man tidigare lagt till och dragit bort från. Men tiden var fortfarande "ur led" och 1582 slog påven Gregorius XIII med en "bulla" fast att det hädanefter var den gregorianska kalendern som gällde.

I den nya kalendern gjordes en smärre justering för att ytter­ligare kompensera att åren inte stämmer på lång sikt. I stället för att alltid lägga till en skottdag varje år som är jämnt delbart med fyra, undantogs nu jämna århundraden om dessa inte är delbara med 400. Så var till exempel vare sig 1800 eller 1900 skottår medan år 2000 var det.

I det då ganska nyblivna protestantiska Sverige ville man inte införa nån kalender påbjuden av katolicismens överhuvud och höll fast vid den julianska kalendern ända fram till 1753 innan man också gick över till den gregorianska. Sist var man dock inte, i exempelvis Grekland infördes den gregorianska kalendern först 1925.

Då skottdagen inföll den 24 februari fick namnsdagarna i slutet på månaden maka på sig ett snäpp vart fjärde år. Därför beslöt Namnlängdskommittén att skottdagen från om med år 2000 infaller den 29 februari.

I Namnlängdskommittén ingår Svenska Akademien, Vetenskaps­akademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

 

Isolde Berner

Frågeredaktör

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
MITT EXPRESSEN - FÖR INLOGGADE
Fler mest lästa om kultur
ANNONS:
MITT EXPRESSEN - FÖR INLOGGADE
UKRAINA

"Putin enade vårt land" Stefan Ingvarsson avslutar sin artikelserie från Lviv.

Möte i krigets skugga Stefan Ingvarsson rapporterar från bokmässan i Lviv.

Alla lögner går hem Dmitri Plax om den ryska mediala statsapparaten

Ryssland alltmer slutet Stig Fredrikson kommer hem från ett mörkt Moskva

Möte i krigets skugga Stefan Ingvarsson rapporterar från bokmässan i Lviv.

Vad sa du, sa du? Dmitri Plax ger en språklektion i maktens ryska.

Smutsiga pianofingrar Gunilla Brodrej om en Putinvänlig konsertpianist i New York.

Vad väljer du? Bladet eller Expressen? Karin Olsson undrar varför Martin Aagård låter som ett eko av propagandan från Ryssland

En omärklig revolution Karin Olsson möter historikern Timothy Snyder i Kiev.

Europas värderingar utmanas Karin Olsson om de intellektuellas svek mot Majdan.

"Svik oss inte igen" Sofi Oksanen vädjar i en exklusiv artikel västvärlden att stoppa Putin.

Mot bättre vetande Anna Hellgren undrar vad det är med Aftonbladet Kultur och Ukraina.

Ryska PEN: "Vi är emot invasionen" Rysslands intellektuella protesterar.

Vem hejar på Svoboda? Karin Olsson om Åsa Linderborgs hyckleri om Ukraina.

Rädslan för Majdan Stig Fredrikson om Putins skräck för folklig revolution i Ukraina.

Majdans moras Stefan Ingvarsson ger svenska medier bakläxa om Kiev.

Karin Olsson: Är ukrainarna de sista européerna? Curling har väckt större engagemang än när aktivister skjutits i nacken.

Ett inferno för oss Dmitri Plax om ett Ukraina som brinner för demokrati och oss alla.

ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: