Bob Dylan fick Nobelpriset 2016. I veckan skickade han in sin Nobelföreläsning, vilket gör att han kan få prispengarna. Foto: VINCE BUCCI / AP TT NYHETSBYRÅNBob Dylan fick Nobelpriset 2016. I veckan skickade han in sin Nobelföreläsning, vilket gör att han kan få prispengarna. Foto: VINCE BUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN
Bob Dylan fick Nobelpriset 2016. I veckan skickade han in sin Nobelföreläsning, vilket gör att han kan få prispengarna. Foto: VINCE BUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN
Marit Kapla. Foto: ANDERS YLANDER / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSENMarit Kapla. Foto: ANDERS YLANDER / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSEN
Marit Kapla. Foto: ANDERS YLANDER / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSEN

Då slås jag av att valet av Dylan är briljant

Publicerad

Marit Kapla får syn på Homeros barnbarn på en manifestation efter mordet på en lärarvikarie i Lövgärdet.

I veckan publicerade Svenska Akademien äntligen Bob Dylans Nobelföreläsning. Precis som valet av honom som litteraturpristagare väckte både jubel och kritik i vintras, hyllas respektive sågas nu hans drygt 26 minuter långa tal om inspirationskällor som artisten Buddy Holly och Homeros antika diktverk "Odysséen". 

Bob Dylans Nobelföreläsning

Jag lyssnar på Nobelföreläsningen i lurar på en fullsatt indisk restaurang, hungrig efter ett par timmar i regnet på Gustaf Adolfs torg i en manifestation mot våldets Göteborg. Det är i det här ögonblicket jag blir övertygad om att valet av Dylan är briljant.

Två år i rad har Svenska Akademien gjort icke-traditionella val: Svetlana Aleksijevitj och Bob Dylan – dokumentaristen och rockmusikern. Aleksijevitjs Nobelpris togs emot väl medan fler kritiserat utnämningen av Dylan. Somliga menar att Akademien genom att ge priset till en redan världsberömd artist slarvar bort möjligheten att lyfta fram ett mer undanskymt författarskap som förtjänar en bredare publik. 

 

LÄS MER – Karin Olsson: Bob Dylan borde inte ha fått Nobelpriset

 

Under en period i mitt liv var jag beredd att ansluta mig till de som anser att Dylan är den nya inkarnationen av Messias. Ändå har jag också tänkt: Vad ska han med ett Nobelpris till? Vem upptäcker honom nu som inte kände till honom tidigare? Vad vill Svenska Akademien med det här? På Gustaf Adolfs torg hittar jag det syfte jag saknat.

Homeros barnbarn

Manifestationen hålls med anledningen av mordet på en lärarvikarie i Lövgärdet den 11 maj. Talare från ett nybildat nätverk av föreningar som för länge sedan tröttnat på att skjutningarna i deras stadsdelar bara fortsätter, framför ett antal politiska krav till de som har besluten i sin hand. Talarlistan kompletteras med två andra sorters röster: vittnet och poeten – grundpelarna i Aleksijevitjs respektive Dylans konstnärskap. 

När Katerina Petrovic berättar rakt ur hjärtat om sorgen efter sonen Petar Petrovic som sköts ihjäl vid Vårväderstorget för två år sedan, tänker jag på hur de intervjuade mödrarna i Svetlana Aleksijevits bok "Zinkpojkar" sörjer sina söner, både levande och döda, som deltagit i Sovjetunionens krig i Afghanistan. När Mohammed Ali, Segal Mohamed och Carmen Jedrzejak läser sin poesi, hör jag ekon från Dylans tidiga inspelningar med sina tydliga rötter i ”talking blues”. 

I sin Nobelföreläsning framställer Dylan sig som en sorts Homeros son; en sentida förvaltare av den antika, muntligt framförda poesin som tagit vägen genom amerikansk blues och folkmusik. Nu står vi här på torget och lyssnar till Homeros barnbarn.

Med språngbräda i arrangemang som SM i poetry slam som hölls i Göteborg häromveckan och tävlingen Ortens bästa poet, stiger de röster fram som bär kraften för förändring. 

Svenska Akademien antyder och manifestationen demonstrerar vilka litterära genrer som spelar en avgörande roll i dagens kamp för en bättre värld. 

 

LÄS MER – Emil Arvidson: Blygsamt skryt i Bob Dylans Nobelföreläsning

 

Marit Kapla är krönikör för GT Kultur.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag