BLAND SINA VÄNNER. Biblioteket är bland det bästa Afrah Nasser vet. Det är där hennes vänner, böckerna, finns. "De är lojala, vänliga och ett bra sällskap. De finns alltid här för mig", säger hon. Foto: Henrik Jansson
BLAND SINA VÄNNER. Biblioteket är bland det bästa Afrah Nasser vet. Det är där hennes vänner, böckerna, finns. "De är lojala, vänliga och ett bra sällskap. De finns alltid här för mig", säger hon.  Foto: Henrik Jansson

"Blev politiskt aktiv när tv:n gick sönder"

Publicerad

En stad blir aldrig större och rikare än de människor som bor där. Bland Göteborgs drygt 534 000 invånare finns folk från nästan alla jordens länder. Möt dem i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg".
I dag Afrah Nasser, en av 129 göteborgare från Jemen.

Ett politiskt uppvaknande förknippas ofta med en historiskt viktig händelse. Men så är det inte alltid. För Afrah Nasser och hennes syster Amal var det när deras tv la av i de tidiga tonåren. Deras mamma var ensamstående och hade helt enkelt inte råd att laga tv:n på direkten.

- Jag och min syster var ensamma mycket och tv:n var vårt sällskap. Vi blev helt utom oss när den gick sönder! Vi visste ju inget annat, men det tvingade oss till andra saker.

Sedan den tiden är böcker en viktig del av hennes liv. De mest lojala och vänliga vänner hon känner till. De är alltid med henne och ger henne inspiration. Litteratur som innehåller de tre tabuna, sex, politik och religion, är förbjudna i Jemen, även om de flesta går att hitta i andra hand.

- Det var så jag kom över böcker av min favoritförfattare, den syriske Mahammed Al- Makhot, egyptiska Nawal El Sadaawi och böcker om Frida Kahlos konst för att nämna några. Vi slog aldrig på tv:n igen efter att den hade lagats.

När den arabiska våren spred sig som en löpeld i regionen under våren 2011 sveptes Jemen tidigt med. Allt fler började kräva president Salehs avgång. Till en början var demonstrationerna relativt små, men rapporter om övervåld från regeringsstyrkorna började dyka upp.

- Det var en magisk tid på många sätt. Tidigare hade alla varit så rädda och plötsligt började folk att prata med varandra, vågade diskutera och protestera.

Genom sin blogg ville hon skildra hoppet, demonstrationerna och militärens förtryck. Afrah nådde snabbt mängder av människor utanför Jemen.

Nyhetskanalen CNN utsåg henne och bloggen till en av de tio mest oumbärliga rösterna från Mellanöstern.

Men alla var inte lika uppskattande.

- Det började komma olika typer av hot i kommentatorsfälten, vilket inte var kul såklart. Från början kändes det ändå ganska avlägset, eftersom det höll sig till internet och bara handlade om mig och mina åsikter.

Men berättelserna om vad som hände i hennes hemland fick ett högt pris för Afrah. Hatarnas ton hårdnade och via sms hotades även hennes syster och mamma.

I maj 2011 var Afrah Nasser i Sverige på ett utbildningsprogram med Svenska Institutet. Där och då förvärrades läget drastiskt i hemlandet, samtidigt som hoten mot henne fortsatte.

Därför sökte och fick hon asyl.

- Jag hade inga planer på att stanna, men kände mig tvungen att göra det. Att söka asyl och stanna verkade vara det vettiga valet.

Sedan dess har hon hörts en del i media, dels som journalist på bland annat Sveriges Radio, men också för att diskutera situationen i Jemen och hoten mot henne.

- Svensk och internationell media har mest fokuserat på dödshoten och inte för det jag har åstadkommit och arbetat för. Jag framställs som ett klassiskt offer - en ung kvinna från Mellanöstern som blivit hotad och trampad på. Varför hör man inte om vad jag har gjort, trots alla hot?

Hon tycker att det är trist att när hennes Jemen är med i internationell press handlar det om terror, barngifte eller fattigdom. Hon saknar nyanserna och hoppas att kunna bidra till en förändring.

- Det var ju i Jemen jag växte upp. Där jag träffade min första bästis och pojkvän, gick på min första fest. Nej, allt är inte positivt, men det är ju mitt land med sina fel och brister. Det är ju de minnena som har gjort mig till den jag är och är anledningen till att jag älskar mitt Jemen.

Trots priset för sin aktivism och hängivenhet ångrar hon sig inte.

- Nej, det kan jag inte. Visst jag var ung, lite naiv och väldigt driven, men det var rätt sak att göra.

Hon tror att det är stor skillnad att byta land i dag jämfört med 15-20 år sedan. Att åtminstone vissa trauman kan minska i flyktsituationer.

- Med Viber, Facebook, Skype, Instagram, Twitter och andra sociala nätverk kan man hålla kontakten gratis över hela världen. Det är klart att det underlättar att hålla kontakten med nära och kära. Det är ju en sådan enorm kraft att höra och se de man älskar live.

Afrah återkommer till stereotyper flera gånger och berättar att hon blev förvånad över att se att inte alla unga svenskar som hade en smartphone.

- Jag tänkte att Sverige var det där tekniskt avancerade landet, så det förvånade mig mycket. Det är ju jag som är den fattiga tjejen från Mellanöstern, säger hon och skrattar.

En sak hon har reflekterat över är om Sverige kanske är överutvecklat. Hon menar att viljan till kontroll och planering ibland är oproportionerliga och försvårar livet avsevärt.

- En kompis visade en äggklocka som skulle koka de perfekta äggen. På något sätt fick man reda på den exakta hårdheten. Alltså, jag menar, vadå? Måste man veta precis allt? Kontrollera allt? Det känns som att det gör livet tråkigare än vad som är nödvändigt.

Flera oberoende personer har kommenterat att hon så snabbt har blivit svensk på grund av att hon läser böcker i kollektivtrafiken och passar tider.

- Det är något som kanske är ovanligt i Mellanöstern, men något jag alltid har gjort. Jag kanske var född svensk, säger hon och skrattar igen.

Efter de två första åren i Sverige har hon äntligen landat i staden hon älskar - Göteborg.

Nu läser hon mastersprogrammet i kommunikation vid Göteborgs universitet efter två år i Stockholm.

- Jag älskar Göteborg! Stockholm kan vara så snobbigt och jobborienterat. Det känns mysigare här en mindre stad med många internationella studenter. Men jobbmässigt kanske jag måste tillbaka till Stockholm. Vi får se.

Helena Bäckhed

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag