Slutkört är ingen väckarklocka för de som slumrat till i klimatdebatten. Det är ett knockoutslag på kapitalismen och en käftsmäll på massbilismen, som Lars Henriksson döpt dagens transportsystem till.
I sitt tack i slutet av boken påstår författaren att han fått flera knuffar i rätt riktning för att kunna färdigställa boken.
Det märks verkligen inte. Snarare njuter Henriksson av att så noggrant som det bara går beskriva jordens utsatta situation, bilismen och de olika politiska besluten som lett fram till att vi i dag står vid vägs ände.
Då och då hackar det till i motorn. Henriksson tycks till exempel anse att el till elbilar är smutsig medan el till kollektivtrafik är ren. Och han ser infrastruktur- och trafikbeslut från 1950- och 1960-talen med facit i hand. Det är svårt att belasta dåtidens beslutsfattare allt för hårt men jag håller helt och hållet med Henrikssons analys att det är ytterst märkligt att vi fortfarande fattar lika dåliga beslut.
Att glesa ut städerna leder självklart till ökade transporter, vilket rimmar illa med utsläppsmålen. Det är bara att studera besluten stadshusen i Stockholm och Göteborg fattar för att se att Henriksson har rätt.

Retoriken är imponerande boken igenom och Henriksson leder oss fram och tillbaka tidsmässigt och visar på orsak och verkan.
Det är kapitalismen som är sjukdomen och massbilismen ett av dess symptom.
Men Henriksson gnäller inte bara - han för fram konkreta lösningar för hur vi kan införa ett nytt transportsystem och hur bilindustrin kan lyftas ur diket. Efter 30 år på Volvo har han specialkunskaperna (jag hade gärna sett att han delade med sig lite mer av bakom-kulisserna-historier, nyfiken som jag är).

Det är tydligt att det är socialism och planekonomi som ska få världen att ändra kurs. Kapitalismen har inte en chans. Jag tror att Henriksson riskerar att tappa en och annan läsare här, även om det är tydligt att vi måste tänka om helt och på många plan för att lyckas skapa ett miljösmart samhälle.
Det är enligt Henriksson en ny typ av socialism som ska rädda världen. Bilindustrin är bäst lämpad att sköta omställningen - eller snarare bilarbetarna. Förmågan att massproducera avancerad teknik ska klara att utveckla ett nytt - fossilfritt - transportsystem. Om det samtidigt är bilarbetarna som har makten löser vi också sysselsättningen.

För många låter det befängt och omöjligt att utmana kapitalismen och den politiska dagordningen. Men Henriksson berättar om när det gjordes senast.
Under andra världskriget tillverkade bilindustrin stridsflygplan i stället för bilar. Om miljöhotet få samma prioritet som att krossa nazismen fick då så fixar bilindustrin allt - på ett tiotal år.
Klimathotet har aldrig känts så reellt som när jag läser Slutkört. Jag promenerar till och med till Ica i stället för att ta bilen.

Jan-Erik Berggren
kulturen@gt.se