1850–1920. Småbarnsskolan. Stora barngrupper på 150–200 barn, mestadels fattiga fabriksarbetarbarn, togs om hand av 2–3 anställda. Punktlighet, ordning och renlighet stod i centrum.
1890–1940. Barnträdgården. Barnomsorg som byggde på den tyske pedagogen Fröbels läror om att barnet ska leka fram sina förmågor.
1880–1950. Barnkrubban. Barnkrubban fanns ofta vid de stora kvinnoarbetsplatserna och fungerade mest som barnförvaring. Alva Myrdal ville förena barnkrubban och barnträdgård i en så kallad storbarnkammare, gärna i ett HSB-hus.
1800–1980. Barnhem. Institutioner för barn utan vårdnadshavare. 2010 kom en statlig rapport, byggd på intervjuer med cirka 400 personer som berättar om övergrepp på svenska barnhem och i fosterhem: ”Vanvård i social barnavård under 1900-talet.” 
1960–1980. Lekskolan, daghemmet. Ersatte och kombinerade barnkrubba och barnträdgård.
1990 –. Förskola. Sedan 1996 lyder förskolan under skolverket. Fler än 90 procent av alla 1–6 åringar går i dag i förskola eller pedagogisk omsorg. Rätten till förskoleplats är lagstadgad.
Källa: Lyda, Leka, Lära, Göteborgs stadsmuseum.