kvalitetstid. "Den svenska pappaledigheten är bra för att man får en nära relation med sitt barn. Och här finns så mycket natur som man kan vistas i. Skogar, sjöar. Man kan cykla och vara fri. Det tycker jag mycket om", säger Aziz Khakulov, en av 87 göteborgare från Uzbekistan. Foto: Maria Steen
kvalitetstid. "Den svenska pappaledigheten är bra för att man får en nära relation med sitt barn. Och här finns så mycket natur som man kan vistas i. Skogar, sjöar. Man kan cykla och vara fri. Det tycker jag mycket om", säger Aziz Khakulov, en av 87 göteborgare från Uzbekistan. Foto: Maria Steen

Aziz: "Jag trivs, men har inga vänner här"

Publicerad

En stad blir aldrig större och rikare än de människor som bor där. Bland Göteborgs drygt 534 000 invånare finns folk från nästan alla jordens länder. Möt dem i GT-kulturens serie "Hela världen finns i Göteborg".

I dag Aziz Khakulov, en av 87 göteborgare från Uzbekistan.

Aziz Khakulov är pappa till en flicka på två år. Han tycker att pappaledighet verkar väldigt bra.

Själv lever han i ett äktenskap som föräldrarna arrangerat.

- Kärlek kan växa fram, säger han.

Aziz säger att han inte minns något särskilt från tiden då Uzbekistan tillhörde Sovjetunionen. Han var bara åtta år när Sovjetunionen föll.

- Jag föddes i Kokand, en liten stad i östra Uzbekistan. Men vi flyttade snart till huvudstaden, Tasjkent.

Läste fordonsteknik

Båda föräldrarna var ingenjörer, pappans jobb var för staten inom ett ministerium.

På universitetet i Tasjkent läste Aziz fordonsteknik.

- Min pappa arbetade inom det området och jag hade blivit intresserad.

När jag frågar om skillnaden mellan före och efter sovjettiden - kanske han hört av föräldrar och släktingar - säger han att man nu kan uttrycka sig friare. Man kan bekänna sin religion. Resa överallt.

- Vi lever ju i en demokrati nu.

Och Aziz säger att det är bra i hemlandet nu.

- Alla möjligheter ligger öppna, säger han. Här i Sverige är konkurrensen inom nästan alla områden stor. I Uzbekistan kan man hitta en nisch och vara ganska ensam om den.

Åkte till Danmark

Det var populärt bland studenterna i Tasjkent att fortsätta studierna utomlands. Aziz hade en kompis som läste i Danmark. Så han sökte sig också dit, för att läsa data- teknik, och kom in.

- Det var en helt ny erfarenhet. Allt var annorlunda. Det blåste hela tiden, för i Danmark finns inga berg. Maten var annorlunda. I Danmark äter de mycket fläskkött, och det gör inte vi.

Men han var inte ensam, ungefär femtio studenter från Uzbekistan pluggade i Århus.

- Vi var som en egen koloni, ler han.

Två och ett halvt år år pluggade han i Danmark och på den tiden lärde han sig på egen hand danska, främst att läsa men också att prata ganska bra. Det var till stor hjälp när han sedan flyttade över sundet, till Sverige och Stockholm.

- Jag ville få en master, säger han, och jag valde mellan Tyskland och Sverige.

Stockholm först

Valet föll på Stockholm och Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, både för att utbildningen för utländska studenter då var gratis och för att det finns stora, framgångrika företag här.

Han läste nätverksteknik och fick när han var klar jobb på KTH som forskningsingenjör.

- Det är ganska enkelt att leva i universitetsvärlden när du kommer från ett annat land. Du behöver inte känna dig ensam eftersom många är i samma situation.

Svårare blir det när man börjar jobba utanför universitetet. Aziz fick jobb på Siemens här i Göteborg 2011, som utvecklar mjukvaror för sjukvården och där jobbar han fortfarande.

- Det är ett väldigt bra jobb. Jag trivs. Men jag har inga vänner här.

Kontrast mot Uzbekistan

Han beskriver kontrasten mot livet i Uzbekistan, där familjen och släkten ständigt träffas och där det är tradition att en son bor tillsammans med föräldrarna, också när han gift sig.

Men gift sig har Aziz gjort. För tre år sedan gifte han sig med Nozima, läkare från Uzbekistan.

Jag frågar hur de möttes, om hon också hade studerat här?

Han skakar på huvudet.

- Mina föräldrar har ordnat det. Det är mycket vanligt i Uzbekistan.

Hur då ordnat?

- Man kan säga att de har kollat runt och sen kommit med förslag på lämplig matchning. Det handlar om att välja en familj på samma nivå i samhället.

Har de unga själva inget att säga till om?

- Jo, absolut. Det de gör är att föreslå ett möte. Sen träffas man och då är det upp till killen och tjejen att säga ja eller nej.

Och vad bygger man då det beslutet på?

- Ifall man tror att det kan växa fram något. Även om inte kärleken finns där från början så kan den växa fram med tiden. Man kan bli kär. Och då kanske äktenskapet har fört med sig flera bra saker. En tjej som gifter sig med chefens son är ett exempel på bra matchning. Men som sagt, att arrangera ett lämpligt äktenskap tar tid. Man kanske inte hittar rätt med en gång.

Bor i Flatås

För två år sedan föddes dottern Asal och den lilla familjen bor i Flatås. Än så länge har Nozima inte börjat arbeta, de vill vänta ett tag med att låta Asal börja dagis.

- Jag skulle gärna vilja vara pappa-ledig, säger han. Jag tror att det är bra att få en nära relation med sitt barn. Och här finns så mycket natur som man kan vistas i. Skogar, sjöar. Man kan cykla och vara fri. Det tycker jag mycket om.

 

Åsa Lantz

GT kulturen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag