Hur många dialekter finns egentligen i Sverige? Och är det några som är utrotningshotade? Eller har försvunnit? Eller är det bara så att de bleknar mer och mer språket blir allt mer likt rikssvenskan?
Sven M.
SVAR: – Det går inte att säga exakt hur många dialekter som finns i Sverige. Det beror bland annat på hur man definierar en dialekt och det finns inga tydliga gränser för var en dialekt börjar och en annan startar, säger Anna Westerberg, förste forskningsarkivarie vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.
Hon berättar att det finns en tidigare uppskattning på runt 3 000 stycken men att det då handlar om traditionella dialekter i bondesamhället och att man nog helt enkelt räknade antalet socknar i landet. Språkforskarna delar i dag i stället vanligen in dialekterna i sex olika huvudområden: Sydsvenska mål (Skåne, Blekinge, södra Halland, södra Småland), Götamål (norra Halland, norra Småland, Västergötland, Dalsland, Östergötland), Sveamål (Öland, Närke, Södermanland, Västmanland, Värmland, Uppland, Dalarna, Gästrikland, södra Hälsingland), Gotländska mål (Gotland), Norrländska mål (från norra Hälsingland och Härjedalen och norrut) och Östsvenska mål (Finland och tidigare också Estland).
– Men alla dialekter förändras väldigt snabbt, vi brukar säga att de jämnas ut - regionaliseras. De mest särpräglade dragen i en dialekt byts ut mot motsvarande drag i riksspråket, fortsätter Anna Westerberg.
– Orsaken är framför allt att samhället blivit rörligare. Förr kunde folk bo kvar i samma socken hela livet och då gick det att upprätthålla en ganska speciell dialekt på den platsen. Numera måste man ofta flytta för att få jobb eller utbildning, bildar kanske familj med någon som talar en annan dialekt och så blir det att man pratar mer rikssvenska hemma.
Att till exempel tv och radio skulle ha haft något avgörande inflytande vad gäller utjämningen av dialekterna tror inte språkforskarna.
– Om människorna som talar dialekt haft en önskan att tala rikssvenska så kanske radio och tv varit en förebild. Men det blir inte automatiskt så att man börjar prata rikssvenska för att det talas i tv.
I dag är toleransen för att folk talar olika dialekter också större.
– Förr ansågs det som ganska märkvärdigt att prata i exempelvis radio, de som skulle göra det professionellt var tvungna att gå på kurs för att slipa bort eventuell dialekt. Förebilden för hur man skulle låta var bland annat teaterspråket så som det talades på Kungliga Dramaten - ett vårdat högreståndsspråk från Mälardalen.
Kuriosa i sammanhanget är att då radionyheterna år 1976 för första gången lästes upp på lätt skånska så blev det ett ramaskri.
– Men det blev det ju också när den första kvinnan hördes som nyhetsuppläsare 1938.
VAD GÖR UGGLORNA I MOSSEN?
"Jag anar ugglor i mossen" är ett konstigt uttryck, var kommer det ifrån och vad har ugglorna i mossen att göra?
Kattugglan
SVAR: Uttrycket, som betyder "att ana oråd", har sitt ursprung i danskans "der er ulver i mosen", det vill säga att det är vargar i mossen eller myren.
Det är ett uttryck känt sedan 1600-talet. Att vargen förvandlades till en uggla förklaras i Bevingat av Hellsing, Hellquist och Hallengren med att orden för varg och uggla – ulver och uller – uttalas väldigt lika i många danska dialekter och när vargen utrotades så ersattes den helt enkelt med en uggla.
I Sverige har uttryckte "ana ugglor i mossen" använts sedan 1800-talet.
Isolde Berner
Frågeredaktör
kulturen@gt.se
