Farliga fröer? Foto: Gunilla Sikström
Farliga fröer? Foto: Gunilla Sikström

Är det farligt
att äta linfrö?

Publicerad

Kan linfrö innehålla cyanider, undrar Novisen vid spisen och får svar i frågespalten.

ÄR DET FARLIGT ATT ÄTA LINFRÖ?

Lin är ju en gammal kulturväxt och linfrö en vanlig ingrediens i många recept, men nu har jag förstått att fröet kan innehålla cyanider! Hur kan man använda linfrö i matlagning på ett ofarligt sätt? Helt? Krossat? Rått? Bakat?

Novisen vid spisen

 

SVAR: Linfrö innehåller mycket ­riktigt cyanider men i så liten mängd att det är inte är någon fara vid ­normal användning, förklarar Lena Hulthén, professor i klinisk näringslära, Sahlgrenska akademin.

– Men allting är ju dosberoende, även vanligt koksalt kan ha negativa effekter om man får i sig för mycket, säger Lena Hulthén.

– Har man linfrön i flingor, müsli eller bakar bröd med linfrön, rör det sig om begränsade mängder och då är det helt ofarligt. Livsmedelsverket rekommenderar på sin hemsida att vi max äter 1-2 matskedar råa linfrön om dagen, vilket är den traditionella dosen mot trög mage, och då okrossade. Äter du råa linfrön krossade eller malda är risken lite större. Cyaniden försvinner dock under bakningen. Även exempelvis bittermandel innehåller cyanid.

 

 

YRKESGRUPP MED DÅLIGT RYKTE

Man säger att någon svär som en borstbindare. Men varför skulle borstbindare svära mer än andra?

Andreas

 

SVAR: De stackars borstbindarna tas till både när det gäller att svära, supa och röka alldeles omåttligt mycket och uttryckets ursprung ­hittar vi i tyskans "saufen wie ein bürstenbinder", vilket betyder "att supa som en borstbindare". En liten ordlek eftersom det tyska verbet bürsten, borsta, också betyder supa - att borsta strupen med sprit.

Även i svensk slang används borsta och borsten i uttryck om att dricka, som i "att ta sig en magborstare" och "gå på borsten". Borst­bindarna, som tillverkade kvastar, målarpenslar etcetera, hade som yrkesgrupp ingen högre status och ordet borstbindare användes även i nedsättande ­betydelse. I "Bevingat" av Hellsing, Hellquist och Hallengren berättas exempelvis om en riksdagsdebatt på 1830-talet där ledamoten av borgarståndet, brukspatronen Thore Petré blev åthutad med: "Herr Thore Petré är en otuktad borstbindare som ej har aktning för någon människas övertygelse."

 

 

DÅLIGT LJUS OCH FÅGELFÅNGARE

Jag läste artikeln om "att slå dank" på kultursidan. Min mamma, som var född 1901, sa alltid "en sån talgdank" om det var dåligt ljus någonstans. Finns det fler uttryck med "dank" eller "talgdank"?Bergström, Göteborg

Lennart Bergström, Göteborg

 

SVAR: Talgdankar kallas talgljus som görs på de sista resterna vid stöpningen. Smala ljus som ger ett dåligt sken och dessutom rinner mycket. Att säga att det gått upp en talgdank för någon, betyder att personen i fråga i själva verket inte fattat särskilt mycket.

Förr gjordes de flesta ljus på just talg från får, getter eller nötkreatur. Ljus på bivax var en lyx och användes framför allt i kyrkorna och i de mer välbärgade hemmen. Vi bad Maria Löfdahl på Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, om hjälp att hitta fler användningar av orden:

– Det var inte mycket jag hittade, men från bohuslänskan finns belagt ordet "mågedank" med betydelsen "ett slags rev som pojkar har att fiska måsar och tärnor på".

– Man kan även vara med på dank, det vill säga vara med som "extra" exempelvis i uttrycket vara med på dank - få följa med ett båtlag och fiska för egen räkning med egna redskap. Sedan finns belägg på uttrycket "driva dank" som betyder samma sak som slå dank.

 

Isolde Berner

Frågeredaktör

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag