Köp "Min gata i Göteborg"

Exklusivt erbjudande i GT-shoppen!

Parfym till kanonpriser

Favoritmärkena hittar du här!

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Storlek på text:
Skriv ut text

Tore Lund

Häckens nya lagkapten har de rätta kvalitéerna

Läs fler krönikor! Här är Tore Lunds samlingssida
Annons:

TULEBO. För ett år sedan satt han längst ut på bänken.

I dag är han lagkapten och given i startelvan.

Mohammed Ali Khan, 26 - kanske min störste favorit i hela allsvenskan.

Pratade härom veckan med Häckens tränare Peter Gerhardsson om MAK, Mohammed Ali Khan kallas aldrig för något annat det.

Gerhardsson sa:

"MAK har aldrig gnällt, gör alltid sitt bästa, förstår att det krävs hårt jobb för att nå dit man vill. Han gav inte upp, han förtjänar allt han uppnår nu."

Gerhardsson skulle förstås aldrig säga att MAK, eller någon annan heller för den delen, är given i laget. Det är jag som drar den slutsatsen och när jag gör det innebär det inte att jag är särskilt smart eller listig. Alla med minsta koll på Häcken våren 2012 har sett de kliv som MAK tagit under det senaste året.

När chansen dök upp i höstas, tog han den. Big time, Big MAK!

När Häcken under försäsongen laborerat hit och dit med laget, låtit alla visa upp sig, är det ändå Mohammed Ali Khan som stått där som mittback. Ibland med Emil Wahlström vid sin sida, ibland med Tom Söderberg, någon gång med Simon Sandberg, men i premiären om en vecka blir det MAK och Mattias Östberg som bildar mittlås - ett av allsvenskans bästa om någon frågar vad jag tycker.

När Häcken skulle utse lagkapten för några dagar sedan föll valet på - två spelare. Den rutinerade, den klockrene, den självklare Jonas Henriksson. Men i år får han dela jobbet med - just det, Mohammed Ali Khan!

Men att MAK är en favorit hänger naturligtvis inte bara ihop med att han är en stenhård och duktig fotbolls ­ spelare. Nä, det beror ännu mer på att han är en så förbaskat skön och behaglig människa. Lika pardonlös och tuff som han är på planen, lika ödmjuk och omtänksam är han vid sidan av - alltid beredd att ställa upp för andra, människorna han har i sin omgivning.

Till exempel hjälper han unga människor på glid mot utanförskap och kriminalitet, han föreläser, han är engagerad i fotbollsklubbar med så kallade "förortsungar", han tackar gud för dottern Donya, snart tre år gammal; han är glad över att det blev just han och hennes mamma som fått "jobbet" att leda flickan genom livet. Tösen har Downs syndrom.

Jag har inte pratat särskilt många gånger med Mohammed Ali Khan. Men varje gång jag gjort det har jag studsat mot redaktionen på väldigt lätta fötter. Hans leende, hans lyskraft och ärlighet går inte att värja sig mot.

För de flesta utanför Hisingen är Mohammed Ali Khan fortfarande en rätt anonym fotbollsspelare. Men jag lovar, innan säsongen 2012 är till ända kommer han att vara Big MAK med hela Sverige!

---

Lambchop på Nefertiti i onsdags. En magisk kväll på många sätt. Kurt Wagner är en av världens coolaste snubbar, med en av de vackraste och mest gripande rösterna som någonsin getts luft. När det var som mest andäktigt kunde vi höra mössen springa i väggarna i det gamla huset på Hvitfeldtsplatsen. En harkling hade förstört stämningen. Att sju personer på scen kan låta så - lite...

---

Vi kan inte snacka fiasko, men vi kan inte heller snacka succé. Jag pratar om Frölunda. De kom femma i serien, helt okej. De åkte ut i kvartsfinalen mot Brynäs efter en jämn match­serie, tja...helt okej. Men det stör mig lite att laget darrade när det gällde som mest. Genomklappingen i andra hemmamatchen var inte okej, genomklappningen i slutet av tredje hemmamatchen var inte heller okej. När det gällde som mest lyckades laget inte prestera.

Okej, vi ska komma ihåg att de bara var 27 sekunder från en sjunde och avgörande match. Och allt kan hända i ishockey, som redan Rolle Stoltz så vist slog fast...

Men jag köper 2011/2012 - och är optimist inför 2012/2013. Det vi sett nu kan ha varit början på en ny skön resa med Frölunda Indians.

---

På tal om Lambchop. Ibland dyker de där låtarna upp som bara kramar sönder dig, som just då är själva sinnebilden, ett slags facit, av hur just "din" musik ska låta. "One of us" med Joan Osborne var en sådan låt, "29 Palms" med Robert Plant var det också, liksom "Passionate Kisses" med Mary Chapin Carpenter. Men i dag, i slutet av mars 2012, är det "Gone Tomorrow" med Lambchop som är den låten.

---

Men världen bästa låt är alltid "The Passenger" med Iggy Pop!

Annons:
Annons:
FLER KRÖNIKOR AV TORE LUND
Annons:
SENASTE NYTT - GT SPORT
Annons:
QUIZ
Senaste nytt – SportExpressen.se
Annons:
Annons:
MEST LÄST - SPORTEXPRESSEN.SE

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader