GAISGÅRDEN. Molnen hänger tunga över Gaisgården och fotograf Wissings bild visar ganska väl hur det är.
För där på träningsplanen ger spelarna ändå allt.
Vad skulle de annars de göra? Trots allt finns det ju elva halmstrån kvar att gripa i höst - och visst finns det några ljusa strimmor där i molntäcket.
Gais kommer inte att dö.
Efter att både ha betraktat utifrån och själv störtat in i det grönsvarta träsket den senaste veckan har jag skapat mig en rätt bra uppfattning om vad som är sant och vad som inte är det, vad som är svartmålning och vad som är skönmålning. Och det är inte så illa ställt med patienten Gais att döden är nära förestående.
Men det är heller inte så att det ekonomiska sjukdomstillståndet är lättbotat eller lättvindigt går att vifta bort.
Foto: Anders Wejrot
Det bollas med siffror hit och dit och det snackas om att Gais kommer att göra ett plus-resultat i år, men samtidigt inte kan betala spelarnas bonusar, skatteskulder och en del andra leverantörsskulder.
För en lekman är det knivigt att hänga med. Men när Gais styrelse med ordförande Christer Wallin i spetsen talar om "problem med likviditeten" betyder det på svenska att plånboken är tom - kapitalet som finns är fordringar och är bundet i fast egendom. Nu kommer det ändå att lösa sig med såväl skatteskulden som med bonusarna och leverantörsfakturorna under nästa vecka.
För i rask följd trillar det nu in nästan fem miljoner kronor från i tur och ordning Pescara, Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) och Glasgow Rangers.
Pengarna från Italien och Skottland är båda sena betalningar för Mervan Celiks två transfers. Men problemen är så klart inte ur världen för det. Likviditeten kommer att fortsätta att spöka under hela hösten och vintern.
Men när jag pratat med Christer Wallin den senaste tiden har han inte vacklat på rösten när jag pressat honom om läget. Han tycker det är jobbigt, han tycker det är slitigt, han tycker det uppförsbacke eller som han uttryckte det när vi sågs på Gaisgården i torsdag, "det är ett helvete, men det är bara att kämpa på".
Och när jag pressade honom ännu lite hårdare slog han faktiskt fast:
- Det är ingen kris.
Nu har jag ju ändå lärt mig under åren att Wallin är en optimistisk kille, en ordförande som försöker tänka positivt i alla lägen, som under osannolika tolv år som ordförande varit med om värre problem än de här.
Och som alltid har han även den här gången en lösning och en ny idé på lut. Framtidsfonden, ett slags tiggeri från medlemmarna som presenterades på det extrainkallade medlemsmötet häromdagen, är en sådan tanke.
En del är kritiska till idén - bland andra supporterklubben Makrillarnas förre ordförande. Andra är mer positiva - bland andra supporterklubben Makrillarnas nye ordförande.
Och i just det här fallet är det nog viktigast vad den nye ordföranden tycker. Och pengarna har redan börjat rulla in i fonden.
- Jag satte in en tusenlapp. Jag vill föregå med gott exempel, berättade Heinz Martini, ordförande i Makrillarna sedan ett halvår, för mig i går.
Sedan ska vi nog räkna med någon eller några spelare kommer att säljas. Det kan bli Wanderson, det kan bli Erik Johansson, det kan bli Jakob Olsson.
Gais är nog berett att släppa just Wanderson för någonstans mellan sex och tio miljoner. Men där-emot är det osäkert om det finns någon klubb som är beredd att uppfylla brassens krav om lön och signing fee. Om en vecka stänger transferfönstret för den här gången - då vet vi hur det blir...
Sedan kan det också vara en drös spelare med utgående kontrakt som lämnar. Jag tänker på Reuben Ayarna, som jag vet är på väg bort, Richard Ekunde, Markus Gustafsson och Linus Tornblad.
De tre sistnämnda kan bli kvar i Gais - men då vill de allt till att klubben är kvar i allsvenskan och där är vi inte ännu och kanske inte förrän efter den sista omgången i november. Och blir konsert-arrangören och styrelseledamoten i Gais, Johan "Red Top" Larssons idé om en stödkonsert verklighet kan det också ge miljontillskott i kassan.
För vem skulle inte vilja se Håkan Hellström, In Flames, Hammerfall, Soundtrack Of Our Lives, Attentat, Claes Malmberg och Stonefunkers på samma scen.
En sådan line up behöver man inte vara gaisare för att gå i gång på.
De senaste dagarna har jag pratat med något dussin ledare och spelare i Gais, jag har frågat dem allihop om de verkligen tror det är möjligt att laget hänger kvar i allsvenskan. Alla har lämnat samma svar.
- Ja!
Jag säger inte att de får rätt, jag tror inte ens att de får rätt.
Om vi ska vara realistiska lutar det kraftigt mot spel i superettan nästa år.
Gais är och kommer nog alltid vara granne med kaos, lidande och en tomt gapande plånbok.
Men Gais kommer inte att dö den här gången heller.