Sofia Dahlström

Två år är en lång tid i ett barns liv

Publicerad

Vi vuxna göteborgare har ett problem. Ett stort problem. För i Göteborg kan barn få vänta nästan två år från första besöket på Barn- och ungdomspsykiatrin till det att de får en diagnos. Två år i ett barns liv är en lång tid.

Det är nu mer än två år sedan jag började arbeta på GT. Tiden har gått fort samtidigt som det känns som att jag alltid jobbat just på den här redaktionen. Lite så som tiden är för oss vuxna. Åren och säsongerna går och vips är man några år äldre trots att man själv inte riktigt längre håller reda på hur gammal man är.

Men när man är åtta är två år en svindlande lång tid. Då går man i lågstadiet, lär sig läsa, räkna och sitta still i klassrummet. Två år senare när man är tio går man i mellanstadiet , lär sig engelska och ska börja tänka på betyg. Och det är bara utvecklingen i skolans värld

Jag tänker på betydelsen av två år när jag tar del av P4 Göteborgs rapportering om köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Storgöteborg. Köerna är längre än någonsin, antalet barn som väntar på utredning hr fördubblats på ett år och det kan dröja upp till två år innan ett barn får sin eventuella diagnos.  

I ett av inslagen berättar en mamma vars åttaårige son är en av de runt 550 som står i kö, hur den långa väntan påverkar inte bara hennes barn utan hela familjen.

Det finns en rad anledningar till att situationen ser ut som den gör: personalbrist, resursbrist, befolkningsökning och en ökad efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar. 

Verksamhetschef på BUP i Göteborg berättar om att man just nu försöker få till ett ökat samarbete med skolan och socialtjänsten. Ledande politiker i Västra Götalandsregionen kan berätta om en satsning på särskilda enheter "för första linjens psykiska ohälsa". Mottagningar i anslutning till vårdcentraler som ska ta hand om patienter som idag bollas runt mellan skolhälsan och BUP.

Det är bra att det görs insatser nu, men för de 550 som står i kön kan den typen av insatser komma alldeles för sent. Jag tror precis som verksamhetschefen för BUP att en av nycklarna är ett ökat samarbete med skolan men det bygger på att skolorna runt om i Göteborg har resurser att sätta in. 

Sedan är det självklart så att ökade resurser och andra insatser inom vården visserligen är nödvändiga men över detta hovrar den stora frågan: Varför mår så många av våra barn så dåligt? Vi behöver gemensamt fundera över hur barnens livssituation ser ut. Vad kan vi göra för att inte så många barn ska hamna i köerna till BUP? 

I en tid där så mycket pockar på våra barns uppmärksamhet samtidigt som det ska fungera socialt, hinna med skolan och fritidsaktiviteter så kanske det inte är så konstigt att det finns en grupp som inte orkar med eller inte passar in. Grupper som tidigare fick tid och stöd i skolan men som nu måste finna sin plats i stora barngrupper och klasser. 

Om föräldrar känner att enda vägen framåt att få stöd är att faktiskt få en diagnos även om alla vuxna runt omkring ser problematiken, så är det klart att många vill stå i kö till en utredning på BUP.

Men i ett barns liv är två års väntan på att få vård en alldeles för lång tid. De måste få hjälp långt innan de fastnar där i väntrummet. 

 

 

Följ utvecklingen i GT:s nyhetsapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER