I veckan polisanmäldes en tidigare chef i Angered för att ha efterforskat källor Foto: NORA LOREK
I veckan polisanmäldes en tidigare chef i Angered för att ha efterforskat källor Foto: NORA LOREK
Sofia Dahlström

Chefer som letar källor skapar en tyst och rädd arbetsplats

Publicerad

Den rädsla och tystnad som uppstår när en chef försöker ta reda på vem som läckt till media är förödande för Göteborg. I veckan polisanmäldes en chef som eftersökt GT:s källor för grundlagsbrott. 

Ett steg framåt för en förvaltning som hittills präglats av mörkning och förhalning.

Under hela hösten har vi på GT granskat vänskapskorruptionen, mörkningen och de saltade fakturorna inom Angereds stadsdelsförvaltning. En granskning som lett till att två chefer fått lämna sina jobb, en intern utredning tillsatts och att förvaltningen nu kräver tillbaka pengar från det konsultbolag som vi kunnat visa fakturerat över de upphandlade summorna och för kurser som inte ens genomförts.

Granskningen har visat på en kultur inne på en stor förvaltning i Göteborg där ledningen tyckt sig kunna göra lite som man själv vill. Vi har under hela hösten kämpat för att få ut de handlingar som omfattas av offentlighetsprincipen och utan den hjälp vi fått från olika källor hade vi aldrig kunnat visa på de missförhållandena och hur skattepengar gått till helt fel saker.

Jag blev tyvärr inte förvånad när vi i veckan kunde rapportera att den nya ledningen för förvaltningen nu polisanmäler en av de utpekade cheferna för att ha försökt ta reda på vem eller vilka som är GT:s källor. Justitiekansler Anna Skarhed har nu inlett en förundersökning om misstänkt grundlagsbrott.

Angereds Stadsdelsförvaltning är inte den enda myndigheten i Göteborg där chefer uppenbarligen inte har haft koll på lagstiftningen. Nyligen dömdes en professor vid Göteborgs Universitet av tingsrätten för att i sin roll som prefekt ha efterforskat källor, detta hade också sin upprinnelse i en publicering i GT som prefekten ogillade så starkt att hon uppmanade en prefektkollega att agera mot underordnade som spred artikeln i olika forum.

Så här ligger det till. I Sverige har vi en grundlagsskyddad meddelarfrihet som gäller för alla: Offentligt anställda, privat anställda och så alla de som inte har ett jobb överhuvudtaget. Skyddet gäller alltså alla. 

Källskydd, anonymitetsskydd eller tystnadsplikt betyder att en journalist som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten för den som vill vara anonym. Om en journalist mot källans vilja röjer identiteten är det straffbart.  

Om man jobbar på en myndighet innebär även meddelarskyddet att det är ett brott om någon inom myndigheten försöker ta reda på, efterforska källan, vem som ligger bakom medias rapportering. 

Om du däremot arbetar på ett privat företag kan en arbetsgivare försöka ta reda på vem som lämnat över uppgifter för publicering. Men journalistens skyldighet är glasklar  - vi ska skydda källan.

För journalister är källor avgörande. Utan de modiga människor som vågar avslöja missförhållanden eller anonymt vill berätta om sina hemska upplevelser skulle vi inte alls komma lika långt i våra granskningar och avslöjanden.

Det kan handla om ett tips på en handling vi borde begära ut, ett våldtäktsoffer som orkar berätta om sin hemska upplevelse eller berättelser om systematiska missförhållanden. Ni som hör av er till oss ska känner er trygga. Därför är det pinsamt och under all kritik att man inom Göteborgs stad inte kommit längre. En kultur där chefer efterforskar källor är en kultur präglad av tystnad och rädsla.

 

Följ utvecklingen i GT:s nyhetsapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android

Sofia Dahlström
Sofia Dahlström

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER