KUNGSTORGET. Feelingen är ungefär som i mars.
Trots att vi befinner oss mitt i sommaren - nåja.
Osäkerheten finns där som inför en allsvensk premiär.
Fast ändå inte.
Elfsborg är loss med åtta poäng.
Stridsropet lyder - fånga in knallarna!
Elfsborg hade en magisk vår och tog 30 av 36 poäng.
Det är osannolikt att det flytet håller i sig under hela säsongen. I så fall blir det en ren defilering mot guldet i november.
Jag har inget emot att Elfsborg blir mästare men allsvenskan måste leva in i det sista. Annars blir det tjatig höst. Och vi murvlar måste slå knut på oss själva för att hitta nya, spännande vinklar.
Boråsarna har de senaste säsongerna fått kramp när det dragit ihop sig till guldkamp. Det är nog vad konkurrenterna hoppas ska hända även i höst.
Jag tror inte att det sker. Knallarna har sett stabila ut. De tycks också ha en annan glädje under Jörgen Lennartssons ledning.
Vad som kan fälla dem är att de ska föra ett tvåfrontskrig - i allsvenskan och för att slå sig fram i Europa League.
Å andra sidan ska några ur det jagande kopplet också göra det.
Ju längre Elfsborg tar sig fram på kontinenten desto större är möjligheten för någon att utmana om SM-guldet.
Häcken ingår i den skaran och hisingsgänget behöver inte känna sig splittrat över att flänga runt ute i Europa.
Vad som talar för att Peter Gerhardssons lag ska hänga på och kanske utmana Elfsborg är deras breda trupp.
Plus att man har allsvenskans hetaste lirare i Waris Majeed.
Känslan är att han kommer att fortsätta att ösa in mål - om han inte får ett proffskontrakt på studs. Innerst inne tror jag inte på det.
Häcken är en given medaljkandidat.
IFK Göteborg är poängmässigt ett fiasko hittills. Det har läckt alldeles för lättvindigt i försvaret samtidigt som framför allt Tobias Hysén inte kommit loss med målskyttet.
Generellt kan man säga att Mikael Stahres bärande väggar om inte rämnat så har de i varje fall sviktat.
Min känsla är att om Blåvitt ska lyfta är man beroende av en bra start - inte samma mardröm som i våras.
Stahre alstrar energi som få men kommer inte resultaten är risken att det sprider sig tvivel och missnöje i truppen. Sånt har hänt mer meriterade tränare.
Guldtåget har gått men en plats bland de fyra i topp är inom räckhåll för Blåvitt.
Efter att för omväxlings skull ha kunnat segla runt på en räkmacka i fjol höst är alla sanna gaisare tillbaka på ruta ett - den som kräver Losec morgon, middag och kväll.
Alexander Axén & Co har en gigantisk uppförsbacke att ta sig över.
Det gäller att snabbt hitta tillbaka till den aggressivitet som gjorde att laget vann de matcher som man i år spelat oavgjort i.
Frågan är vilka som ska göra målen i höst.
Jag sprang ihop med Christer Wallin häromdagen och förstod på honom att både Mervan Celik och Wanderson med största säkerhet försvinner när transferfönstret öppnar.
Eric Bassombeng ska operera ena knäet och blir borta merparten av säsongen.
Gais får det tufft att fixa nytt kontrakt!