IFK Göteborg kom med snudd på den optimala laguppställningen.
I varje fall den tänkta.
Bara Hjálmar Jónsson saknades.
2-2 räddades på övertid - med tre sekunder kvar.
Real Göteborg har en del att jobba på!
Det var rena vårvädret - i varje fall i solen - och 3 846 runt Valhalla. "Nu skiner Poseidon" och hög stämning - före kick off.
Norska Fredrikstad chockade. 1-0 efter fyra minuter. 2-0 efter 27.
Båda efter inlägg där man undrade om mittbacksparet Kjetil Waehler och Jakob Johansson var ute och köpte korv i någon av kioskerna.
Jag såg aldrig Blåvitts sportchef Håkan Mild på Valhalla och i första halvlek undrade jag om han var ute på någon ny inköpsresa. I det läget såg det ut att behövas...
- Vi satte oss i skiten direkt, som Mikael Stahre med sitt rakt-på-språk började sin analys.
Den frenesi och attackvilja som han pumpat i sina spelare innan start visade norrmännen. Samtidigt som Fredrikstad låg lågt med sitt lag och inte bjöd på några stora ytor.
Blåvitts första 45 minuter var skrala. Buropen i halvtid från vissa delar av publiken var motiverade.
I det läget var Real Göteborg långt ifrån någon guldkandidat.
Andra halvlek blev klart bättre.
Nordin Gerzics snabba reduceringsmål till 1-2 hjälpte till. Han tryckte in en stolpretur sedan Tobias Hysén avslutat ett fint inlägg från Logi Valgardsson.
Mer rörlighet. Mer energi. Fler attacker från kanten där både Emil Salomonsson och Logi Valgardsson stötte framåt.
Stefan Selakovic brände ett friläge. Tobias Hysén hade ett men en norsk back hann täcka till hörna.
Nordin Gerzic jobbade lite lägre ner i planen och såg ut att trivas med det. Kom mer med i spelet och hade ett par läckra passningar som visar hans potential.
Jag fascinerades av Mikael Stahres engagemang. Det hade varit intressant att ha haft en stegmätare på den blåvite tränaren. Så som han rände fram och tillbaka i sitt område framför spelarbänken.
Och när Fredrikstads Andreas Landgren sparkat bort bollen efter en avblåsning slog Stahre ut med händerna mot norrmännens tränare Tom Freddy Aune och hojtade:
- Ärligt talat, vad är det där?
Aune blev inte svaret skyldig:
- Jeg har aldrig sparket på ballen..?
Stahres reaktion visar hans engagemang. Hur han brinner för att vinna.
Som när Blåvitt fick en frispark vid mittlinjen på övertid. Då rusade Stahre fem meter in på planen, fångade bollen och kastade den till Jakob Johansson som skulle slå den.
Det hela ledde till kvitteringen, 2-2. Med tre sekunder kvar.
Utan Stahres rådiga (?) ingripande hade Blåvitt nog aldrig hunnit kvittera.
Fast följer man reglerna strikt är han förbjuden att kliva in flera meter på planen i det läget.
- Vi tar med oss att vi gick från 0-2 till 2-2. För moralen är det stor skillnad på att förlora och spela oavgjort som vi gjorde, sammanfattade Blåvitts tränare.
Jo, men han har en hel del att fundera över. I nuläget ser Real Göteborg inte ut som ett guldgäng.