Karl-Johan Karlsson

Så sjuka är unga tjejers drömmar

Publicerad

Debatten om kvinnoidealet är ständigt aktuell.

Själv har jag hållit mig utanför det där.

Som politisk reporter har jag ägnat mig åt att bevaka förtroendevalda, inte fashionistor.

Hundratals artiklar har det blivit om Fredrik Reinfeldt, inte en enda om Heidi Klum.

Därför känns det lite som att klampa in på någon annans revir när jag nu tar mig an ämnet.

Men det behövs nog en åsikt från läktaren som kan blandas ut med de sjuka värderingar som råder bland unga kvinnor. Dessutom borde betydligt fler killar lufta sin syn på kvinnoidealet. Debatten tycks nämligen föras av nästan uteslutande kvinnor. Männen lyser med sin frånvaro.

Alla verkar vara överens, både kritikerna och branschen, om hur osunt det är med ett anorektiskt ideal som väldigt få kvinnor kan, eller bör, leva upp till. "Vi måste ha sundare ideal", säger bägge sidor samstämmigt - sedan fortsätter cirkusen likafullt, business as usual med fotoshoppade benrangel och undernärda flickor på catwalken. Ingen får till stånd en förändring.

Ibland skryter något företag eller magasin med att de minsann lyfter fram "mulliga modeller" (Som inte är mulliga, utan bara helt vanliga tjejer), men det blir sällan mer än en hastig blinkning, en tom gest för att casha in PR-poäng och köpa lite tid, för att sedan återgå till size zero.

Om nu branschen erkänner att det är kurvighet som är det sunda, det vackra - det ideal som borde uppmuntras - varför är det inte dessa tjejer som dominerar industrin? Det är som att man säger "Så här borde modellerna se ut, det fattar vi också, och därför presenterar vi nu några glada tjejer av lite större storlek, men redan i morgon är de borta och vi är tillbaka i de sjuka idealen".

Förklaringen stavas förstås pengar. "Man säljer inte ett klädesplagg, man säljer en dröm", brukar min flickvän säga, som är i branschen. Och eftersom inga tjejer drömmer om att vara mulliga, eller ens normalviktiga, utan trådsmala med kilometerlånga ben, så ser modellerna ut som utmärglade lik. Det är det som är problemet. Så sjuka är unga kvinnors drömmar.

 

Och unga tjejer är extremt lättpåverkade. De tuggar i sig idealet med hull (nja) och hår. Klart att de flesta unga killar vill ha sexpack och väldefinierade bröstmuskler, men bara ett fåtal grabbar ägnar halva sin vakna tid åt att försöka se ut som en manlig supermodell.

Bland unga kvinnor är smalhet däremot skrämmande ofta synonymt med lycka. Det räcker att skrolla ned bland kommentarerna på en välbesökt modeblogg för att inse hur mycket tankekraft den här gruppen lägger på sin vikt.

Resultatet är en skenande folksjukdom. Antalet unga svenska kvinnor som fått en ätstörningsdiagnos har ökat drastiskt de senaste åren. Vissa av dem betalar det yttersta priset för att se ut som tjejerna på de glossiga bilderna.

De dör av svält. I Sverige.

Frågan är för vem de bantar. Inte kan det vara för männens skull. Jag behöver ingen stor undersökning för att slå fast att nästan inga killar vill ha flickor på 1,80 som knappt passerar 40-strecket på vågen. Forskning har visat att män snarare gillar smala midjor kombinerat med breda höfter, med andra ord kurviga tjejer.

Hela showen verkar vara en intern angelägenhet, kvinnor emellan. Vi män står vid sidan av och skakar på huvudet.

Det är kanske är dags att fler av oss kliver upp på catwalken och förklarar att vi inte tänder på hajfenor till skulderblad och revben utanpå huden.

Så kanske tjejer kan sluta plåga sig själva för att uppfylla ett ideal som bara gynnar en samvetslös och girig modeindustri.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida