Ingen kvinna ska behöva lida i tystnad, skämmas eller inte få hjälp.Ingen kvinna ska behöva lida i tystnad, skämmas eller inte få hjälp.
Ingen kvinna ska behöva lida i tystnad, skämmas eller inte få hjälp.
När jag några veckor efter att mitt andra barn fötts fortfarande hade ont och svårt att gå på toaletten förstod jag ingenting.När jag några veckor efter att mitt andra barn fötts fortfarande hade ont och svårt att gå på toaletten förstod jag ingenting.
När jag några veckor efter att mitt andra barn fötts fortfarande hade ont och svårt att gå på toaletten förstod jag ingenting.
Julia Mjörnstedt Karlsten

Ingen tar deras smärta på allvar

Publicerad

Med en nyfödd bebis på armen är många människors reaktion: “Tänk att för några veckor sen så låg den där människan INUTI din mage, är det inte otroligt?” 

Jag själv funderar mest på hur otroligt det faktiskt är att den här 3,8 kilos människan faktiskt kommit ut ur mitt underliv. För även om att föda barn anses som “det mest naturliga i världen”, även om kvinnor över hela världen gjort det i alla tider och även om man förr “minsann födde hemma helt själv” så tycker jag ändå att det är otroligt att vi kan klämma ur oss hela personer? 

Och ännu mer otroligt hur vissa kan göra detta utan en skråma. Sanningen är att fastän vi i Sverige anses ha en ledande förlossningsvård så är svenska kvinnor bland de i Europa som får mest förlossningsskador. 

Innan jag skulle föda barn fick jag höra två saker: Det kommer att göra ont, men smärtan kommer att försvinna när barnet kommit ut. 

När jag några veckor efter att mitt andra barn fötts fortfarande hade ont och svårt att gå på toaletten förstod jag ingenting.

Jag visste inte vart jag skulle vända mig och av någon anledning kände jag en skam, en skuld och ett misslyckande. 

Så jag ställde en fråga om komplikationer efter förlossning i en grupp på Facebook. 

Tänkte att kanske finns det någon annan som vill berätta? Efter bara några minuter hade jag fått över 50 svar. 

En tjej berättade att hon efter att ha fött sitt första barn helt tappat känseln i underlivet och kissar ner sig tre till fem gånger per dag. Hon är 24 år och har alltid väskan proppad med nya byxor och trosor. 

En annan att hon blev sydd för långt och därför inte längre kan genomföra ett penetrerande samlag. 

Flera berättade om känslan av att deras underliv känns vidöppna, att alla toalettbesök är förknippade med smärta och att sex känns obehagligt, gör ont eller inte känns alls. 

Alla som svarade hade olika berättelser, men alla sa de samma sak: ingen tar deras smärta på allvar, de får ingen hjälp. 

Fler och fler sjukhus stänger ner sina förlossningsavdelningar, kvinnor skickas hem timmar efter att de fött och barnmorskor landet över vittnar om vidriga arbetsförhållanden. 

I diskussionerna används ofta argumentet att vi måste komma ihåg att det handlar om liv. Men ofta pratar man bara om ett liv, barnets. Kvinnans liv, de förlossningsskador som många kvinnor får leva med pratas det extremt lite om. 

Det talas inte om förlossningsskador på föräldrakurserna och jag har aldrig hört talas om någon vars barnmorska tagit upp ämnet. 

Men varför? Kanske är det för att vi skäms. Kanske är det för att kunskapsnivån är låg. Eller kanske är det som en barnmorska sa till min vän “skulle vi berätta om alla risker en kvinna utsätter sin kropp för vid en förlossning skulle ingen vilja skaffa barn”.  

Oavsett varför så måste vi börja prata om det. Med våra partners, vänner och barnmorskor. Och politikerna måste börja prata om det och göra något åt det. Det finns studier som visar att en närvarande barnmorska under aktiv förlossning minskar riskerna för skador, ändå dras det in mer och mer resurser. 

Ingen kvinna ska behöva lida i tystnad, skämmas eller inte få hjälp. Ingen kvinna ska varje morgon behöva packa extra byxor av rädsla för att kissa ner sig. Det är långt ifrån “det mest naturliga i världen”. 

 

Följ utvecklingen i GT:s nyhetsapp. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android

Relaterade ämnen
Julia Mjörnstedt Karlsten

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER