Foto: ROBIN ARON / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN
 Foto: ROBIN ARON / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN
Julia Mjörnstedt Karlsten

En enkel och feg lösning att skylla på barnet

Publicerad

Det var en helt annan frisyr mitt barn hade när jag hämtade henne på eftermiddagen mot den jag lämnat henne i på morgonen. 

Håret var betydligt kortare på den ena sidan. En av pedagogerna kom lite nervöst och förklarade att två andra barn visst hade tyckt det varit roligt att ta en sax och klippa “lugg” på mitt barn. 

Att de först gjort det på förskolans docka och sen alltså gått över på mitt barns hår. Hon såg inte klok ut.

Pedagogen sa att hon skulle prata med föräldrarna till de andra barnen. Jag minns att jag blev så förvånad. Vad menade pedagogen att de föräldrarna skulle göra? Inte kunde väl skulden för detta ligga på två treåriga barn? 

För jag var inte irriterad eller upprörd över det faktum att ett barn blivit nyfiken på en sax. Det kändes ju till och med helt naturligt att de ville se vad som hände när de klippte i riktigt hår. Nej, det jag ställde mig väldigt frågande till var hur tre stycken treåriga barn varit ensamma i ett rum obevakat under en så pass lång tid så detta hann ske?

Dessutom i ett rum där det fanns saxar.

Att min dotter nu fått en ny frisyr gjorde mig inget, men vad kunde ha hänt i samma rum om ett barn i stället blivit argt och använt saxarna som redskap för sin ilska? Pedagogen kunde inte förklara detta.

I veckan blev ett barn bitet mer än 15 gånger på en förskola i Malmö. Det var barnets mamma som upptäckte bitmärkena på ryggen när hon på kvällen skulle duscha barnet. Personalen på förskolan hade varken sagt eller märkt något. På sjukhuset hittade man bitmärken även på barnets huvud och spruckna blodkärl under ögonen efter att barnet skrikit högt och länge. 

Jag kan inte ens föreställa mig hur jag hade mått eller reagerat om detsamma hänt mitt barn. 

Olyckor händer - absolut, men att ett barn skriker för sitt liv så länge utan att någon i personalen upptäcker eller stoppar det känns fruktansvärt och overkligt.

Jag vet inte än vad personalen på förskolan hade för ursäkt eller anledning till att inte ha kunnat se detta ske, men jag kan inte komma på en enda anledning som försvarar det. Jag vill inte tro att det handlar om dålig koll, att de inte bryr sig eller lathet. Jag förstår att mycket av det negativa som händer på förskolor runtom i Sverige går att skylla på för stora barngrupper, bristen på utbildad personal och för få vuxna på plats. 

Från många håll får man höra om ohållbara situationer där pedagoger stressar halvt ihjäl sig för att ens kunna “passa” barnen. Och något utrymme eller tid för pedagogik, som förskolan ju faktiskt ska ha, finns det inte ens tal om. Men oavsett hur personalens situation är finns det inga ursäkter för det som hänt barnet i Malmö. Kan man inte ha uppsikt över alla barn och garantera deras säkerhet ska man larma och stänga.

I diverse forum på nätet kan man läsa upprörda kommentarer om att man måste identifiera och flytta på barnet som bet. För mig känns det som en enkel och feg lösning att skylla på barnet. Barn kan slåss ibland. De kan sparkas, dra i håret och hittar de en sax finns det en stor risk att de kommer att använda den.

Men skulden för att detta sker kan vi aldrig lägga på barnen. Det är vi vuxna som ska berätta och visa vad som är rätt och fel, vägleda barnen till att bli bra kompisar.

Och framför allt ska vi vara närvarande. Vi ska finnas där för att kunna ingripa och kunna stoppa eventuella skador. Både för barnet som kan bli skadat, men också för barnet som är på väg att skada.

Förskolan ska vara - måste vara - en trygg plats, men framför allt en säker plats för oss att lämna våra barn på.

Julia Mjörnstedt Karlsten

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER