Alla kanske inte känner till det, men förra året ändrades betygen i den svenska skolan (igen). Nu är IG, G, VG och MVG borta. I stället bedöms barnen i skalan F-A, där A är bäst och F är icke godkänt (eller "fail", som barnen själva säger) medan E är godkänt.

Det här är ett helt obegripligt betygsystem. Tro mig. Jag har verkligen ansträngt mig för att förstå vad ungarna ska kunna för att få ett visst betyg. Och jag har sällan sett så flummig text som i skolverkets beskrivning av till exempel kunskapskrav i årskurs sex.

För från och med i år får barn i Sverige betyg från sexan. Och av en händelse råkar min yngsta dotter gå just i sexan.

Och jag tänkte ta reda på vad hon ska kunna för att få betyget C, i till exempel svenska. C är alltså motsvarande VG eller på min tid en 4:a. (Redan här protesterar säkert en del och säger att nya betygssystemet inte alls går att jämföra med det gamla, men det är klart att det gör. Kunskaper var väl kunskaper även innan de bytte betygssystem).

I alla fall. Det här delar av vad jag får reda på när jag läser skolverkets kunskapskrav för betyget C i svenska i sexan:

"Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation..."

Vad är relativt tydligt? Relativt god koppling? Relativt väl?

Tydligt i relation till vad?

Hur ska man förstå? En snabbkoll på de andra ämnenas kursplaner visar att vokabulären återkommer.

Dottern fattar ingenting. Jag ringer en lärare som jag känner och frågar:

Hon sa att de hade varit på skolverkets utbildning i nya betygssystemet och att det blev bara mer förvirrat.

- Dessutom ska man se till elevens förmågor. Det kan ju låta bra. Men om man till exempel har en elev som har en bra analytisk förmåga och får ett bra betyg i sjuan och så händer det något i åttan så att hon inte gör samma resultat, har hon då förlorat sin analytiska förmåga? Kan man förlora en förmåga? Hur betygsätter man det?

Bra fråga.

Det går att göra hur många tolkningar som helst av uttrycken som skolverket använder i sina kursplaner. Hur ska man då kunna sätta enhetliga och rättvisa betyg?

Jag tycker synd om lärarna som har fått det nya betygssystemet i sitt knä.

Dessutom: Alla dessa bokstäver måste som vanligt sedan räknas om till sifferpoäng när eleverna slutar nian och ska söka in på gymnasiet.

Jag ger detta betygssystem max sju år, sen kommer någon att lansera den geniala idén att införa sifferbetyg igen. För att det är mer praktiskt när allt ändå ska bli siffror i slut - ändan.

Kom ihåg var ni läste det först.