Jimmy Fredriksson

Klädkod ska ersätta kvalitet

Publicerad

I ett samhälle där personligt ansvar, normer och solidaritet är på dekis har vi i stället fått - klädkoder.

Vi lever i en tid där det inte är vad du gör som räknas utan hur du ser ut när du gör det.

I individualismens Sverige ska ytan kompensera för bristande kvalitet.

Det började med bankerna. På den tiden man gick på banken alltså, innan de slängde ut oss och hänvisade till internet, minns jag att de anställda bar strikta kläder.

När någon kom till redaktionen i kavaj och slips slängde man ur sig ett "ska du på banken eller".

Men så hände något. Medan samhället i övrigt utvecklades allt mer tillåtande till personlig livsstil och klädsel - skruvade myndigheter och företag åt andra hållet.

Bankerna som låg ruggigt illa till i förtroendeligan efter finansruffel, bonusskandaler och lånekaruseller blev ännu striktare.

I stället för bete sig just mot kunderna blev banker och finansbolag ännu hårdare med klädkoderna.

Affärsjuristen Jessica Ståhlhammar berättar i en krönika i Dagens PS om hur de anställda på den schweiziska banken UBS fick ett 42-sidigt dokument med kläd- och uppförandekoder,

Där står bland annat att de anställda inte får bära synliga underkläder, korta kjolar, vara orakade, lukta lök eller cigaretter.

Kalsongerna ska vara av god kvalitet (!), svarta knästrumpor ska bäras under kostymen, slipsknutarna ska matcha ansiktsformen.

Manliga anställda avråds från att färga håret eller bära några andra smycken än klockor som antyder tillit och punktlighet.

För kvinnorna gäller dräkt med knäppt kavaj och kjolar över knäna. Kortärmat är förbjudet. Banken tillåter bara en lätt makeup och vill inte se några svartmålade naglar. Håret bör färgas regelbundet så inga utväxter syns.

Mediebranschen är inte så mycket bättre. GT:s manliga nyhetsteam har faktiskt förväxlats med mormoner när de arbetat ute på bygden.

SVT är hyfsat avslappnad men reklamkanalernas journalister ser ut som de ska på begravning.

Jag blir bara förvirrad när sportjournalister i kavaj och slips intervjuar svettiga idrottare.

Är det så att någon som tror att förtroendet för oss journalister ökar för att vi klär upp oss?

På förtroendeskalan ligger Journalister någonstans mellan mäklare och bilhandlare - och sådana bär gärna slips.

Nu finns det klädkoder och klädtvång. Man ska skilja på dem. Brandmän ska ha viss specificerad klädsel för att inte skadas. Polisuniformer ska se ut som polisuniformer. Gruvarbetare ska ha specialkläder för att inte skadas.

Men jag har aldrig förstått varför domare, åklagare och advokater är så förbaskad strikta i klädseln under rättegångarna.

De ser ju ut som de tillhör samma lag. De enda som skiljer ut sig är de åtalade, vittnena och brottsoffren, men så är det också vanliga människor.

Den sista tiden har ett antal klädkodsrebeller ställt till med rabalder.

Några manliga tågvärdar i Stockholmstrakten tog på sig kjol när de inte fick ha shorts på de heta tågen, som saknade luftkonditionering.

Ja, ni läste rätt. Skandalen borde förstås ha handlat om att det rullar tåg utan en fungerande klimatanläggning men i stället diskuterades klädkoden.

På sjukhuset i Lidköping får männen inte bära shorts vilket har lett till att sjuksköterskan Mattias dragit på sig en klänning i stället.

Han gör naturligtvis rätt. Kläder ska vara praktiska. Om fler än han drar på sig klänningar får de snart shorts av landstinget, sanna mina ord.

Sverige behöver fler rebeller som vågar sätta sig upp mot chefernas idéer om vad man får och får ha på sig.

Eller om man formulerar det så här:

Akutsjukvårdens största problem är väl knappast att sjuksköterskor bär kortbyxor...

Eller?

Jimmy Fredriksson
Jimmy Fredriksson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag