Glenn Hysén i Tanzania i tv-serien "Fridlyst" som sändes tidigare i år. I bakgrunden dottern Annie Hysén och programledaren Mattias Klum.
Glenn Hysén i Tanzania i tv-serien "Fridlyst" som sändes tidigare i år. I bakgrunden dottern Annie Hysén och programledaren Mattias Klum.
Glenn Hysén

Snälla Tomten, hjälp mig

Publicerad

GÖTEBORG. Håll i er nu:

Men i morgon kliver vi faktiskt in i julmånaden december.

Med allt vad detta för med sig; med pepparkakor, glögg, Lucia med tärnor och stjärngossar.

Samtidigt är det hög tid att skriva en önskan till Tomten.

Överst på min lista för 2012 står en kikare för mörkerseende.

Nej, jag har inte blivit ornitolog på äldre dagar.

Inte någon "naturnisse" heller för den delen även om jag uppskattar lugnet i skog och mark.

Däremot har jag lärt mig en sak under detta året.

Att tjuvskyttar runtom i världen måste stoppas om vi ska ha ett djurliv värt namnet i framtiden.

De många fotbollsresorna till bland annat EM i Ukraina, VM-kval i Tyskland, och lördagsmatcherna i Premier League i all ära.

Årets mest intressanta tripp, den som berörde mig mest, gick till Tanzania.

Yngsta dottern, Annie, och jag bjöds i maj med av Sveriges Television för att medverka i tv-serien Fridlyst.

Otroligt kunnige Mattias Klum var en fantastisk värd och vägvisare när vi besökte Selous nationalpark för att titta närmare på och bekanta oss med utrotningshotande elefanter.

Eller snarare på vårt lilla sätt försöka medverka till att stoppa tjuvskyttarna och den befarade utrotningen av dessa exotiska djur.

Den nio dagar långa vistelsen blev både fascinerande och skrämmande på samma gång.


Nationalparken har en yta lika stor som hela Schweiz, på cirka 42 000 kvadratkilometer. Detta, i sammanhanget jätteområde, ska i sin tur bevakas av tolv vakter.

Tolv stycken.

Tänk dig, tolv, och snacka sedan mission impossible.

Till Tanzania kommer brottssyndikaten från främst Asien, utrustade med helikoptrar och höghastighetsvapen, och en jäkla massa pengar.

Villebrådet stavas elefanternas betar; på marknaden värda motsvarande 300 000-400 000 kronor styck, så att någon rik knös någonstans därefter ska kunna hänga upp på väggen och stolt visa upp sina troféer.

Inte till minsta nytta alltså - utan enbart för nöje och egen självgodhet.

Jag blir så förbannad att jag vill gråta.

 

***

Jag läste i veckan om liknande tjuvskytte i Gabon på andra djur. Skytte och skytte, förresten.

Troféjägarnas utsända skrider till verket på ett så utstuderat och grovt sätt så att det måste klassas som djurplågeri i kolossalformat.

De anställda i nationalparken berättade ruskiga historier. Om hur halvmeterlånga plankor placeras strax under marken, utrustade med spikar med gift som tränger in i elefanternas trampdynor, så att de till slut stupar av utmattning och kan "attackeras".

Men allt går inte som brottssyndikaten planerat.

Historien berättar även om en 19-årig vakt, son till en av de tidigare anställda i nationalparken. Grabben mutades med motsvarande en årslön (jo, det är sant) för att leda tjuvskyttarna närmare elefanterna.

Skottet gick av.

Elefanten var emellertid inte helt out utan fick en slags dödsryckning, reste sig oväntat från marken, och det bar sig inte bättre än att 19-åringen träffades av ena beten i bröstet och avled i stort sett omedelbart.

Hur länge ska vi orka svälja sån här information?

Vad är egentligen människan för en varelse?


Jag har ingen självklar idé eller medicin för att vi ska komma tillrätta med problemet. Mer än tuffare straff åt de som ertappas och döms.

Först och främst gäller det givetvis att komma åt tjuvjägarna och ta dem på bar gärning.

Då räcker förstås inte tolv stackars vakter som har att bevaka en yta på 42 000 kvadratkilometer.

Därtill med en undermålig utrustning och det är här min hälsning till Tomten förhoppningsvis aktualiseras.

Säger det igen:

En kikare att använda för mörkerseende.

Vi överlämnade två sådana till ortsbefolkningen innan vi åkte hem från Tanzania.

I sin tur välkomna redskap i jakten att försöka komma åt de där förbannande tjuvjägarna.


Jag febrar verkligen för att ge mig ut i natten och med kikare, och helst blåslampa, jaga livet ur dessa elaka människor.

Jag skulle inte ens öppna paketet från Tomten utan sända det omedelbart vidare till WWF - organisationen world wide foundation som står och verkar för en levande planet.

Jag vill att vi ska kunna åka på exotisk safari och njuta av världens djurliv även i framtiden.

Jag önskar att djuren får leva i den frihet där de är sprungna och hör hemma.

Tyvärr känns det i dag snarare som att en brutal utrotning kommer oss allt närmare.

Snälla, Tomten, ge mig ett hårt paket.

Ha d gott!

Glenn Hysén
Glenn Hysén

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag